:: wikimiki.org ::
| 1875 |
1875
Händelser
- 27 januari - Svenska Teatern i Stockholm grundas.
- 11 maj - Sveriges justitieminister Edvard Carleson avgår och efterträds av Louis De Geer d.ä.
- 30 oktober - Stockholms brandkår inrättas.
- 14 november
- Betty Persson avlägger Sveriges första kvinnliga studentexamen.
- En stor järnvägsolycka inträffar vid Lagerlunda i Östergötland, när två tåg (med loken Svea och Einar) krockar med varandra. 9 personer dödas.
- En svensk hälsovårdsstadga införs och innebär bland annat att hushållsavfall ska kastas i tunnor istället för gropar.
- Den svenska riksdagen beslutar att införa metersystemet med en övergångsperiod fram till 1888.
- Första delen av den äldre upplagan av uppslagsverket Nordisk familjebok utkommer.
- Ett reglemente för prostituerade utfärdas i Stockholm.
- I Sverige genomförs en Ni-reform. Alla skall i fortsättningen tilltalas med "Ni", inte titel, som tidigare.
- Alfred Nobel uppfinner spränggelatinet.
- Norge ansluter sig till guldmyntfoten.
Födda
- 12 januari - Marika Stiernstedt, svensk författare.
- 14 januari
- Felix Hamrin, svensk frisinnad politiker och grosshandlare, statsminister augusti-september 1932, partiledare för Frisinnade folkpartiet 1932-1935.
- Albert Schweitzer, tysk teolog, bibelforskare, musiker, läkare och missionär, mottagare av Nobels fredspris.
- 20 januari - Henrik Sjöberg, svensk friidrottare.
- 22 januari - D.W. Griffith, amerikansk filmregissör.
- 1 mars - Hugo Lundström, svensk skådespelare.
- 7 mars - Maurice Ravel, fransk pianist och kompositör.
- 21 april - Johan Eklöf, svensk skådespelare.
- 10 maj - Eugen Schauman, finländsk student och aktivist.
- 6 juni - Thomas Mann, tysk författare.
- 17 juni - Göta Klintberg, svensk skådespelare.
- 23 juni - Carl Milles, svensk skulptör.
- 28 juni - Henri Lebesgue, fransk matematiker, generaliserade Riemann-integralen.
- 8 augusti - David Knudsen, norsk skådespelare.
- 26 augusti - Olof Winnerstrand, svensk skådespelare.
- 1 september - Edgar Rice Burroughs, amerikansk författare, Tarzan.
- 3 september - Ferdinand Porsche, österrikisk bilkonstruktör.
- 22 september - Carl Grimberg, svensk historiker.
- 9 oktober - Grazia Deledda, italiensk författare, nobelpristagare 1926.
- 12 oktober - Aleister Crowley, engelsk ockultist.
- 17 oktober - Hjalmar Peters, svensk skådespelare.
- 27 oktober - Zara Backman, svensk skådespelare.
- 9 november - Helge Kihlberg, svensk dansare och skådespelare.
- 19 november - Hiram Bingham, amerikansk upptäckare, historiker och politiker.
- 25 november - Einar Fröberg, svensk skådespelare, regissör, manusförfattare och författare.
- 12 december - Gerd von Rundstedt, tysk generalfältmarskalk.
- Fredrik Ljungström, svensk uppfinnare.
Avlidna
- 17 februari - Fredrik Vilhelm August Argelander, astronom.
- 22 februari
- Camille Corot, fransk landskaps- och porträttmålare.
- Charles Lyell, brittisk geolog.
- 25 mars - Johannes Magnusson , svensk lantbrukare, konstnär, poet, uppfinnare och orgelbyggare.
- 3 juni - Georges Bizet, fransk kompositör.
- 4 augusti - Hans Christian Andersen, dansk författare.
- 19 oktober - Charles Wheatstone, brittisk vetenskapsman och uppfinnare.
- 25 december - Tom Morris Jr, skotsk golfspelare.
Kategori:Årtal
Kategori:1870-talet
ko:1875년
ms:1875
simple:1875
th:พ.ศ. 2418
27 januari
27 januari är årets 27:e dag i den gregorianska kalendern. Det återstår 338 dagar av året.
Dagens namn
- Göta, Göte
- tidigare: Chrysostomus, Krysostomus
- 1901: Göte
- 1986: Göte, Götar och Jöns
- 1993: Göte, Göta - från 3 maj. (Götar och Jöns utgår ur almanackan)
Händelser
- 1612 - Danskarna misslyckas med att storma fästet Gullberg vid Göteborg. Svenskarna står emot fem stormningsförsök på sex timmar.
- 1702 - Karl XII bryter upp från Kurland för att rycka in i Polen.
- 1719 - Karl XII:s liktåg anländer till Karlbergs slott utanför Stockholm.
- 1875 - Svenska Teatern i Stockholm grundas.
- 1932 - Kreugerkoncernen köper aktiemajoriteten i Bolidens gruvaktiebolag.
- 1938 - Den första domen till den nya strafformen ungdomsfängelse avkunnas i Sverige.
- 1940 - Biografteatern Amiralen i Malmö invigs av Jens Edvard Kock.
- 1944 – Belägringen av Leningrad avbryts.
- 1951 - Kärnvapenproven i Nevadaöknen inleds.
- 1955 - Nautilus, den första atomubåten går till sjöss på sin första resa.
- 1956 - Finland inträder i Nordiska rådet.
- 1977 - Svenskan Dagmar Hagelin, 17 år, kidnappas och skottskadas av argentinsk säkerhetspolis i Buenos Aires.
- 1990 - Vasaloppet inställs p.g.a. snöbrist för första gången sedan 1936.
Födda
- 1756 - Wolfgang Amadeus Mozart, österrikisk tonsättare.
- 1814 - Eugène Viollet-le-Duc, fransk arkitekt.
- 1832 - Lewis Carroll, brittisk författare, matematiker, logiker och amatörfotograf.
- 1839 - Nikolaj Bobrikov, rysk militär och politiker, generalguvernör i Finland 1898-1904.
- 1885 - Jerome Kern, amerikansk populärkompositör.
- 1900 - Hyman Rickover, amerikansk amiral.
- 1903 - John Carew Eccles, australisk neurolog, nobelpristagare.
- 1912 - Arne Naess, norsk filosof.
- 1926
- Marit Bergson, svensk skådespelare och scripta.
- Ingrid Thulin, svensk skådespelare.
- 1930 - Bobby Bland, amerikansk musiker.
- 1937 - Fred Åkerström, svensk sångare, trubadur.
- 1944 - Nick Mason, brittisk musiker, trummis i Pink Floyd.
- 1945 - Olivier Rahmat, svensk regissör.
- 1947 - Björn Afzelius, svensk musiker, kompositör, textförfattare och sångare
- 1948 - Michail Barysjnikov, rysk dansare.
- 1950 - Hans Harnesk, svensk rekvisitör och skådespelare.
- 1958 - Alan Milburn, brittisk parlamentsledamot för Labour 1992-2003.
- 1959 - Göran Hägglund, svensk politiker, partiledare för Kristdemokraterna 2004-.
- 1964 - Bridget Fonda, amerikansk skådespelare.
- 1980 - Marat Safin, rysk tennisspelare.
- 1986 - Johannes Segergren, också kallad Hasse-Kurt
Avlidna
- 1731 - Bartolomeo Cristofori.
- 1850 - Johann Gottfried Schadow, tysk skulptör och grafiker.
- 1864 - Leo von Klenze, tysk arkitekt.
- 1970 - Erich Heckel, tysk målare och grafiker, expressionist.
- 1972 - Mahalia Jackson, amerikansk gospelsångare.
- 1901 - Giuseppe Verdi, italiensk tonsättare.
- 1941 - István Csáky, ungersk greve, diplomat och politiker; utrikesminister 1938-41.
- 1958 - Eric Laurent, svensk skådespelare och sångare.
- 1984 - Greatrex Newman, brittisk författare och manusförfattare.
- 1987 - Ove Rainer, f.d. justitieminister och Postens generaldirektör.
- 1991 - Jens Sigsgaard, dansk författare, Palle är ensam i världen.
- 1998 - Ragnar Edenman, svensk socialdemokratisk politiker, statsråd.
- 2004 - Wiange Törnkvist, svensk skådespelare.
Se även
26 januari - 28 januari - 27 december - 27 februari -- lista över alla datum
januari, februari, mars, april, maj, juni, juli, augusti, september, oktober, november, december
027
ja:1月27日
ko:1월 27일
simple:January 27
th:27 มกราคม
11 maj
Dagens namn
- Märta, Märit
- tidigare: Mamertus
- 1901: Märta
- 1986: Märta, Märit och Meta
- 1993: Märta, Märit. (Meta utgår ur almanackan)
Händelser
- 1525 - Slaget vid Bunketofta mellan en dansk styrka och upprorisk skånsk bondehär, vilka ville återinsätta Kristian II på den danska tronen.
- 1745 - Slaget vid Fontenoy under österrikiska tronföljdskriget, då fransmännen besegrar en allierad armé bestående av britter, österrikare, nederländare och hannoveranare.
- 1858 - Minnesota blir USA:s 32:a delstat.
- 1940 - Winston Churchill blir brittisk premiärminister.
- 1949 - Israel blir medlem i Förenta nationerna.
- 1980 - Storkonflikten 1980 avslutas.
- 1987 - Den första hjärt/lungtransplantationen genomförs i Baltimore, Maryland
- 1990 - Mikael Reuterswärd och Oskar Kihlborg blir de första svenskarna som lyckas bestiga Mount Everest.
Födda
- 1720 - Baron von Münchhausen, tysk officer och anekdotberättare.
- 1752 - Johann Friedrich Blumenbach, tysk antropolog, anses vara den fysiska antropologins fader.
- 1870 - Otto von Friesen, svensk runolog, professor i svenska språket och ledamot i Svenska Akademien.
- 1884 - Otto Schultze, tysk sjömilitär, generalamiral 1942.
- 1888 - Irving Berlin rysk-amerikansk kompositör och textförfattare.
- 1895 - Mary Johnson, svensk skådespelare.
- 1898 - Sven Nilsson, svensk skådespelare och operasångare (bas).
- 1904 - Salvador Dalí, spansk konstnär.
- 1911 -
- Big Joe Turner, amerikansk blues- och R&B-sångare.
- Phil Silvers, amerikansk skådespelare och komiker.
- 1918 - Richard P Feynman, amerikansk fysiker, nobelpristagare.
- 1927
- Hans-Eric Hellberg, svensk författare.
- Ulla Sjöblom, svensk skådespelare och sångerska.
- 1933 - Ramon Sylvan, svensk tv-inspicient och skådespelare.
- 1937 - Gun Allroth, svensk TV-journalist och tv-producent.
- 1939 - Ardy Strüwer, svensk konstnär, komiker och manusförfattare.
- 1941 - Malou Hallström, svensk skådespelare och TV-profil.
- 1945 - Robert Grundin, svensk operasångare och skådespelare.
- 1946 - Jonas Bergström, svensk skådespelare.
- 1957 - My Holmsten, svensk dansare och skådespelare.
- 1963 - Gunilla Carlsson, svensk moderat politiker.
- 1966
- Malin Berghagen, svensk skådespelare.
- Christoph Schneider, tysk musiker, trummis i Rammstein.
- 1970 - Nicky Katt, amerikansk skådespelare.
- 1978 - Laetitia Casta, fransk supermodell och skådespelare.
Avlidna
- 1708 - Jules Hardouin-Mansart, fransk arkitekt.
- 1763 - Thure Gabriel Bielke, militär, diplomat och politiker; riksråd.
- 1778 - William Pitt d.ä., brittisk statsman och premiärminister.
- 1871 - John Herschel, brittisk astronom.
- 1874 - Franklin Buchanan, amerikansk officer, amiral i Konfedererade flottan under amerikanska inbördeskriget.
- 1916 - Max Reger, tysk tonsättare och organist.
- 1927 - Juan Gris, spansk målare, skulptör och tecknare.
- 1947 - Ture Rangström, svensk kompositör.
- 1961 - Uno Larsson, svensk statistskådespelare, fotograf och biografmaskinist.
- 1972 - Eric Malmlöf, svensk skådespelare.
- 1976 - Alvar Aalto, finländsk arkitekt.
- 1981 - Bob Marley, jamaicansk musiker.
- 1992 - Kurt Bendix, svensk orkesterledare, dirigent och hovkapellmästare.
- 2001 - Douglas Adams, brittisk författare.
Se även
10 maj - 12 maj - 11 april - 11 juni -- lista över alla datum
januari, februari, mars, april, maj, juni, juli, augusti, september, oktober, november, december
133
ja:5月11日
ko:5월 11일
ms:11 Mei
simple:May 11
th:11 พฤษภาคม
Edvard Carleson
Edvard Henrik Carleson, född 16 november 1820, död 1 april 1884; politiker, justitieråd, riksdagsman 1850-65 och 1873-84, justitiestatsminister maj 1875.
Gift 1863 med Marie Louise Aurora Arfwedson, med vilken han hade sex barn.
Biografi
Edvard Carleson föddes i Valstad i Östergötlands län, som son till godsägaren och överstelöjtnanten Jacob Carleson och Liboria Fredrica Leonora Harmens. Efter juridiska studier i Uppsala gjorde han karriär som jurist i bl a Svea hovrätt och justitiestatsexpeditionen. Han var sedan justitieråd i Högsta domstolen 1860-1884, med undantag för det år då han på Oscar II:s begäran ryckte in som justitiestatsminister.
Som ledamot av ridderskapet och adeln bevistade han ståndsriksdagarna från 1850. Han umgicks i liberala kretsar med blick för tidens krav, särskilt i fråga om religionsfrihet och näringsfrihet. Enligt De Geers memoarer understödde Carleson också representationsförslaget om tvåkammarriksdagen. Ministären Carlesons mindre vänliga hållning mot lantmannapartiet vållade dess fall. Carleson återgick till Högsta domstolen. 1873 valdes han av norra Kalmar läns landsting till riksdagens första kammare och fungerade i denna egenskap till sin död. Han var vice talman 1878. 1868-1874 var han ordförande för Nya Trollhätte kannalbolag.
Edvard Carleson avled den 1 april 1884 i Stockholm.
Carleson, Edvard
Carleson, Edvard
Carleson, Edvard
30 oktober
Dagens namn
- Elsa, Isabella
- tidigare: Marcellus
- 1620: Theonestus
- 1680: Zenobius
- 1830: Zenobia
- 1901: Elsa
- 1986: Elsa, Elsie och Ilse
- 1993: Elsa, Elsie. (Ilse utgår ur almanackan)
- 2001: Elsa, Isabella - från 31 maj. (Elsie utgår ur almanackan)
Händelser
- 701 - Johannes VI utses till påve.
- 1974 - Den legendariska världsmästarmatchen i boxning mellan Muhammad Ali och George Foreman i Kinshasa, Zaire (nuvarande Kongo-Kinshasa): The Rumble in the Jungle.
- 1981 - Martinprocessen tillämpas för sista gången i Sverige i samband med att Boxholms AB:s basiska martinugn läggs ned.
- 1998 - 63 ungdomar omkommer och 200 skadas vid en brand i en festlokal vid Backaplan på Hisingen i Göteborg.
- 2005 - Sommartiden upphör. Ställ tillbaka klockan en timme!
Födda
- 1735 - John Adams, amerikansk president 1797-1801.
- 1839 - Alfred Sisley, fransk målare inom impressionismen.
- 1861 - Antoine Bourdelle, fransk skulptör.
- 1866 - Emma Meissner, svensk operettsångerska (sopran) och skådespelare.
- 1882 - Günther von Kluge, tysk generalfältmarskalk.
- 1888 - Carl-Ivar Ytterman, svensk manusförfattare och skådespelare.
- 1889 - Erik Baumann, svensk filmmusikkompositör.
- 1896 - Ruth Gordon, amerikansk skådespelare och manusförfattare.
- 1899 - Einar Fagstad, svensk sångare, skådespelare, kompositör och musiker (dragspel).
- 1906
- Giuseppe Farina, italiensk racerförare, den förste världsmästaren i F-1.
- Hermann Fegelein, tysk SS-officer; SS-Oberführer. Heinrich Himmlers adjutant.
- 1918 - Ruth Kasdan, svensk skådespelare och sångerska.
- 1921 - Göthe Grefbo, svensk skådespelare.
- 1923 - Victor Martyn, svensk illusionist.
- 1944 - Ahmed Chalabi, irakisk politiker, en av ledarna för INC, en oppositionsgrupp mot Saddam Hussein.
- 1947
- Thomas Lindstein, svensk professor, rektor vid Mitthögskolan 2003-.
- Sven Melander, svensk programledare, skådespelare och journalist.
- 1948 - Ines Uusmann, svensk politiker (socialdemokrat), kommunikationsminister 1994-98.
- 1950 - Lamine Dieng, svensk skådespelare, dansare och konstnär.
- 1959 - Glenn Hysén, svensk fotbollsspelare.
- 1960 - Diego Maradona, argentinsk fotbollsspelare, kanske den bäste genom tiderna.
- 1962 - Krister St. Hill, svensk sångare.
- 1969 - Stanislav Gross, Tjeckiens president 2004-.
- 1978 - Gael García Bernal, mexikansk skådespelare.
- 1989 - Jay Asforis, brittisk musiker, medlem i S Club 8.
Avlidna
- 1611 - Karl IX, svensk kung 1604-11.
- 1626 - Willebrord Snell, holländsk matematiker, astronom och fysiker.
- 1785 - Gustaf Philip Creutz, svensk/finsk greve, skald och diplomat.
- 1910 - Henry Dunant, Röda korsets grundare.
- 1947 - Fredrik Ramel, svensk diplomat och ämbetsman.
- 1953 - Emmerich Kálmán, ungersk kompositör.
- 1959 - Jim Mollison, skotsk flygpionjär.
- 1968 - Ramon Novarro, mexikansk-amerikansk skådespelare, mördad.
- 1971 - Einar Axelsson, svensk skådespelare.
- 1982 - Karl-Ragnar Gierow, svensk regissör, manusförfattare, skådespelare och sångtextförfattare.
- 2003 - Börje Leander, svensk fotbollsspelare.
- 2004 - Peggy Ryan, amerikansk skådespelare.
Se även
29 oktober - 31 oktober - 30 september - 30 november -- lista över alla datum
januari, februari, mars, april, maj, juni, juli, augusti, september, oktober, november, december
305
ja:10月30日
ko:10월 30일
simple:October 30
th:30 ตุลาคม
Östergötland
Östergötland är ett landskap i Götaland i östra Sverige. Östergötland gränsar i söder till Småland, i väster till Västergötland genom Vättern, i norr till Närke och Södermanland och i öster till Östersjön. I landskapet finns 50 000 kända fornlämningar.
Städer
- Linköping
- Mjölby
- Motala
- Norrköping
- Skänninge
- Söderköping
- Vadstena
Mindre orter
- Valdemarsvik
- Gryt
- Ringarum
- Tryserum
- Gusum
- Åtvidaberg
- Kisa
Sjöar
- Roxen
- Glan
- Boren
- Åsunden
- Järnlunden
- Sommen
- Tåkern
- Stora Rängen
Kanaler
Göta kanal går genom Östergötland från Mem till Motala. Kinda kanal går söderut från Roxen upp till sjöarna Järnlunden och Åsunden vid Rimforsa.
Rimforsa
Historia
Östergötland var under medeltiden en av Sveriges tre centralbygder och två kungaätter härstammade därifrån, den sverkerska ätten och folkungaätten. Den östgötska regentlängden nedan kommer från Snorre Sturlassons Heimskringla och ifall dessa kungar verkligen har existerat var det isåfall under 600-talet.
Regentlängd
#Hogne
#Hildir Hognesson
Externa länkar
- [http://www.ostergotland.se Östergötland]
- [http://swedia.ling.umu.se/Gotaland/Ostergotland/index.html Lyssna till några av Östergötlands dialekter]
Kategori:Östergötland
Kategori:Sveriges landskap
MetersystemetMetersystemet introducerades som måttsystem under Franska revolutionen.
- 1 meter = 1/10 000 000 av avståndet från nordpolen till ekvatorn
- 1 liter = 1/1000 av en kubikmeter
- 1 gram = 1/1000 av vikten av en liter vatten
Parallellt med detta försökte man även införa ett system för tid med tio månader per år, tio dagar per vecka, tio timmar per dag, hundra minuter per timme. Men det slog aldrig igenom.
Metersystemet har med tiden utvecklats från det ursprungliga systemet och enheterna har fått nya, precisare, definitioner. Arbetet med metersystemet sker internationellt och regleras i meterkonventionen, som först undertecknades 1875. År 1960 fick metersystemet det nya namnet SI (Système International d'Unités).
Metersystemet har inte helt slagit igenom i engelskspråkiga områden, där man fortfarande använder enheter som fot, tum, skålpund och sten i vardagliga sammanhang. Innebörden av dessa enheter kan skilja sig mellan olika områden; det är till exempel skillnad på en engelsk gallon och en amerikansk gallon. Speciellt litet genomslag har systemet haft i USA, där metriska enheter i stort sett bara används av myndigheter och i vissa vetenskapliga sammanhang. Detta lär bland annat ha lett till en förvirring som gjorde att den amerikanska marssonden Mars Climate Orbiter missade sitt mål och försvann ut i världsrymden.
Se även
- SI-enhet
Kategori:Standarder och konventioner
Kategori:Vardagsdetaljer
1888
Händelser
- 6 februari - Robert Themptander avgår som svensk statsminister och efterträds av Gillis Bildt.
- 13 maj - Brasilien avskaffar slaveriet
- 26 maj - Karolina Widerström blir Sveriges första legetimerade kvinnliga läkare.
- 25 juni - Storbränder utbryter i Sundsvall och Umeå, på grund av den svåra torka som råder i Norrland denna sommar. Ett flertal skogsbränder utbryter också. På grund av detta införs förbud i Sverige mot att bygga trähus högre än två våningar, vilket kommer att kvarstå fram till 1994.
- Juni - Den spanska regeringen inför en spritskatt, vilket leder till slutet för den svenske Brännvinskungen L.O. Smiths spritaffärer.
- 17 augusti - Johan Petter Johansson får patent på rörtången.
- 31 augusti-9 november - Den okände Jack Uppskäraren mördar brutalt fem prostituerade i Whitechapel i London. En av dem är den svenskfödda Elizabeth Stride (född Gustavsdotter), som mördas den 30 september.
- Tullvännerna segrar och inför spannmålstullar varvid Sverige, liksom många andra länder i Europa, överger frihandeln. Frågan splittrar landet: I städerna är en majoritet för frihandel, eftersom både arbetare och industriägare vill ha billiga livsmedel. Tullvännerna finns naturligtvis bland spannmålsproducenterna. Tullstriden leder till att Lantmannapartiet splittras i det tullvänliga Nya Lantmannapartiet och det frihandelsvänliga Gamla Lantmannapartiet.
- Verner von Heidenstam debuterar med Vallfart och vandringsår.
- Det första spadtaget tas till Nordiska museets nya byggnad. Museibyggnaden öppnas inte förrän 1907 och är då en fjärdedel så stor som man tänkt från början.
- Slitningar uppstår inom svenska IOGT och Nationalgodtemplarorden (NGTO) bildas. Den svenska nykterhetsrörelsen växer sig dock allt starkare.
- August Strindberg utger Fröken Julie.
- En telefonlinje mellan Stockholm och Göteborg anläggs.
- Frans Lindqvist konstruerar fotogenköket Primus.
- Stockholms Bell Telefonaktiebolag köps upp av Stockholms Allmänna Telefonaktiebolag (SAT). I Stockholm finns därmed nu två telefonoperatörer: SAT och Kongliga Telegrafverket. Därför måste alla kontor ha två telefonlinjer ("Allmänna" och "Riks"). Detta kommer att fortsätta till 1918. Samma år ansöker SAT om att få bygga telefonledningar med den nya dubbeltrådiga kabeln från Stockholm till Göteborg, Malmö och Sundsvall. Istället tas uppgiften över av Telegrafverket, som får i uppdrag att svara för telefonnätets "stambanor" i Sverige. Då fler och fler lokala nät så småningom vill ansluta sig till Telegrafverkets kan verket köpa upp dem, genom att kräva, att de bygger om dem till dubbeltrådiga nät och då erbjuda finansiering av detta.
Födda
- 17 januari - Edvard Persson, svensk skådespelare.
- 18 januari - Karl-Ewert Christenson, svensk skådespelare och sångtextförfattare.
- 2 februari - John Foster Dulles, amerikansk politiker, utrikesminister 1953-1959.
- 8 februari - Eric Malmberg, svensk skådespelare och regissör.
- 6 mars - Gösta Cederlund, svensk skådespelare, regissör och teaterledare.
- 18 mars - Otto von Schrader, tysk sjömilitär, amiral 1942.
- 26 mars - Elsa Brändström, svensk sjuksköterska, Sibiriens ängel.
- 29 mars - James E. Casey, amerikansk affärsman.
- 30 mars - Anna Q. Nilsson, svensk-amerikansk skådespelare.
- 6 april - Dan Andersson, svensk författare och poet.
- 15 april - Greta Almroth, svensk skådespelare.
- 16 april - Minna Larsson, svensk skådespelare.
- 20 april - Wictor Hagman, svensk skådespelare.
- 24 april - Martha Colliander, svensk skådespelare.
- 28 april - Vilhelm Bryde, svensk skådespelare, filmproducent och regissör.
- 29 april - Stina Bergman, svensk manusförfattare, författare och teaterregissör.
- 30 april - Antonio Sant'Elia, italiensk arkitekt.
- 11 maj - Irving Berlin, amerikansk kompositör.
- 14 maj - Miles Mander, brittisk skådespelare, regissör, manusförfattare, romanförfattare och pjäsförfattare.
- 25 maj - Elin Linnander, svensk operasångerska (sopran).
- 17 juni - Heinz Guderian, tysk militär, generalöverste (1940).
- 18 juni - Carl Ström, svensk skådespelare.
- 24 juni - Gerrit Rietveld, nederländsk arkitekt och möbeldesigner.
- 23 juli - Raymond Chandler, amerikansk deckarförfattare.
- 29 juli - Gustaf Malmgren, svensk skådespelare.
- 16 augusti - Lawrence av Arabien, eg. Thomas Edward Lawrence, brittisk officer, författare och arkeolog.
- 3 september - Eric Malmlöf, svensk skådespelare.
- 12 september - Maurice Chevalier, fransk sångare och skådespelare.
- 16 september - Nils Mesterton, svensk militär, befälhavare vid ådalshändelserna 1931.
- 17 september - Wilma Malmlöf, svensk skådespelare.
- 23 september - Valdemar Dalquist, svensk skådespelare, författare, textförfattare och regissör.
- 6 oktober - Roland Garros, fransk flygpionjär.
- 7 oktober - Henry A. Wallace, amerikansk politiker, vicepresident 1941-1945.
- 24 oktober - Manetta Ryberg, svensk skådespelare.
- 25 oktober - Nils Dardel, svensk konstnär.
- 30 oktober - Carl-Ivar Ytterman, svensk manusförfattare och skådespelare.
- 18 november - Gustaf Molander, svensk regissör, skådespelare, manusförfattare.
- 19 november - José Raoul Capablanca, kubansk schackspelare, världsmästare 1921-1927.
- 23 november - Harpo Marx, amerikansk komiker, en av Bröderna Marx.
- 27 november
- Ganesh V. Mavalankar, indisk politiker, Lok Sabhas förste talman 1952-1956.
- Paul Merzbach, österrikisk-tysk regissör, klippare och manusförfattare.
- 29 november - Anna Hammarén, svensk skådespelare.
- 5 december - John Precht, finlandssvensk skådespelare.
- 7 december
- Joyce Cary, författare.
- Carl Malmsten, svensk inredningsarkitekt och möbelarkitekt.
- 15 december - Maxwell Anderson, amerikansk dramatiker och författare.
- 16 december - Alexander I, kung av Jugoslavien 1921-1934.
- 26 december - Nils Whiten, svensk inspicient, regiassistent, skådespelare.
- Eugene O'Neill, amerikansk dramatiker.
Avlidna
- 14 februari - Niels Anders Bredal, dansk konstnär.
- 15 juni
- Ole Richter, norsk statsminister (självmord).
- Fredrik III, tysk kejsare och kung av Preussen.
- 14 juli - Wladimir Swertschkoff, rysk-finsk målare.
- 23 juli - Victoria Benedictsson, svensk författare.
- 6 augusti - Abel Bergaigne, fransk språkvetenskapsman, indolog och universitetslärare.
- 14 augusti - Carl Christian Hall, dansk politiker, statsminister 1857-1859 samt 1860-1863.
- 16 augusti - John Pemberton, amerikansk apotekare som låg bakom Coca-Cola.
- 24 augusti - Rudolf Clausius, tysk fysiker och matematiker.
- 12 september - Richard Proctor, brittisk astronom och populärvetenskaplig författare.
- Édouard Allou, fransk advokat.
- Giovanni Bosco, italiensk präst och filantrop.
- Bonamy Price, brittisk nationalekonom.
Kategori:Årtal
Kategori:1880-talet
ko:1888년
ms:1888
simple:1888
th:พ.ศ. 2431
Alfred Nobel
Alfred Bernhard Nobel (född 21 oktober 1833 i Stockholm, död 10 december 1896 i San Remo i Ligurien i Italien) var en svensk kemist, uppfinnare, industrialist och donator. Grundämnet nobelium med atomnummer 102 är uppkallat efter Alfred Nobel.
Nobel var de stora idealens man. Han var mångsidigt begåvad, hade stor arbetsförmåga och fast tro på mänsklighetens utveckling genom fredlig kamp med naturens krafter. Hans uppfinningar banade ny väg på flera områden. Hans testamente har gjort Sverige berömt i hela världen.
Hans uppfinningar kunde – och kom också att – å ena sidan användas för krigiska ändamål, men å andra sidan hyllade han fred. Denna dualism kan sägas vara grunden för utformningen av hans testamentariska förordnanden om nobelprisets syfte "att komma mänskligheten till den största nytta" och det särskilda fredspriset. Alfred Nobel säger själv:
::"Min dynamit leder snarare än tusen världsfördrag till fred. När människan insett att hela arméer kan komma att tillintetgöras, kommer man att fortleva i en gyllene fred." (Fri återöversättning från en engelsk förlaga.)
Han var mycket intresserad av vetenskap och konst och hedrades för detta på flera sätt. Bland allt vetenskapligt arbete var han också upphovsman till en del skönlitterära alster. Detta litterära intresse avspeglas i nobeltestamentets föreskrift om litteraturpriset.
Alfred Nobel har bland annat fått följande offentliga äreminnen:
- 1902 döptes en gata i Paris till Rue Nobel
- 1910 uppsattes på huset Norrlandsgatan 11 i Stockholm, där han föddes, en minnestavla i marmor, utförd av Ferdinand Boberg
- 1912 invigdes en porträttbyst i brons på Karolinska institutets gård, utförd av Erik Lindberg och bekostad av släktingen, verkliga ryska statsrådet och excellensen Emanuel Nobel
- 1911 fick en skola i Chicago namnet The Nobel School
- En park i Stockholm vid Djurgårdsbrunnsvikens norra strand får namnet Nobelparken
Alfred Nobel blev ledamot av Kungliga Vetenskapsakademien (1884) och filosofie hedersdoktor i Uppsala (1893).
Biografi
Alfred Nobel var en av sex söner till Immanuel Nobel (1801-1872). Alfred flyttade år 1842 med sin familj till Sankt Petersburg sedan faderns mekanikverkstad gått i konkurs i Sverige. Vid den tidpunkten var familjen mycket fattig och hustrun fick arbeta som butiksbiträde i en mjölk- och grönsaksbutik, medan Nobel själv hjälpte till att sälja tändstickor på gatan. Men familjens företag lyckades och byggdes upp till en industriell jätte, som blomstrade och bestod ända till dess att den ryska revolutionen gjorde sitt intåg.
År 1863 återvände fadern och Nobel till Sverige, där han började studera sprängämnen, i synnerhet nitroglycerin. Nobel hade mött skaparen av nitroglycerin, Ascanio Sobrero, under sin tid i Paris och insåg att dess kraft måste tämjas för att kunna vara användbar. Han uppfann bland annat:
- Dynamit 1866, som han fick patent på 1867
- Spränggummi (bomullskrut upplöst i nitroglycerin), nästan riskfritt vid transport och hantering
- Spränggelatin 1875
- Ballistit, nobelkrut 1887 (ett röksvagt krut bestående av nitrocellulosa och nitroglycerin i lika delar)
- Knallhatten
Dynamiten innebar stora möjligheter att transportera explosiva ämnen med hög säkerhet. Trots att nitroglycerin, som är den verksamma delen i dynamit, är mycket stötkänsligt, gör den så kallade flegmatiseringen att dynamiten inte detonerar trots ganska hårda törnar. Undantag är om dynamiten är frusen, då den fortfarande kan detonera om den utsätts för stötar. Vid sprängningsarbeten i kallt väder måste därför dynamiten hållas uppvärmd, till exempel genom att förvaras i varmt vatten. Härvid är att märka, att ren nitroglycerin övergår i fast form redan vid +13 °C. Dynamit klarar sig något längre, när temperaturen sjunker, men redan vid några plusgrader blir dynamit stötkänslig. Många sprängolyckor har berott på att man inte har insett riskerna även vid plusgrader. En karakteristisk egenskap hos dynamit är att den "slår hårt, men kortvarigt", till skillnad från andra sprängmedel, som "boxas mjukt, men uthålligt".
När traditionellt svartkrut används för att driva projektiler i skjutvapen blir det ett avsevärt rökmoln, som skymmer sikten för kanonservicen, och avslöjar för fienden varifrån elden utgår. Den som kan skjuta med mindre rök får därigenom en fördel. Nobel arbetade med möjligheterna att få fram ett röksvagt krut och gjorde därvid värdefulla rön som resulterade i ballistit-patentet.
Nobel beviljades ett mycket stort antal patent, och flera av dem inbegrep andra länder eller hela världen.
För att exploatera sina uppfinningar anlade Alfred Nobel en mängd fabriker runt om i världen. Han intresserade sig också för industrier inom andra branscher.
Alfred Nobel byggde 1876 tillsammans med sina bröder (Robert Nobel och Ludvig Nobel) sitt första raffinaderi i Baku i Azerbajdzjan och 1878 grundades oljeföretaget Nobel Brothers Naphta Company, som redan 1883 kontrollerade 51 % av världsproduktionen av olja. Alfred själv vägrade att åka till Baku, och kom aldrig att sätta sin fot där. Likväl hade han ekonomiska intressen där. Omkring 12 % av Alfreds testamenterade förmögenhet utgjordes av aktier i oljeföretaget.
Med alla dessa engagemang följde att en mängd tekniska och ekonomiska problem måste lösas, och detta gjorde att Alfred Nobel långa tider var på resande fot i en lång rad länder. Detta gav honom epitetet "Europas rikaste lösdrivare". Detta gjorde honom samtidigt mycket språkkunnig. Han talade fem språk flytande.
Han arbetade som kemist på flera utländska laboratorier, bland annat hos professor Peluse i Paris. Där fick han bra tillfälle att studera nitroglycerin och andra sprängämnen. På grund av de många olyckor som inträffade både vid fabrikation och under transport av nitroglycerin, blev både tillverkning och användning av detta sprängämne förbjudet i flera länder. Det stora behovet av ett starkare sprängämne än krut inspirerade, tillsammans med faderns intensiva intresse för denna tillverkning, Nobel att med stor energi försöka komma på en mer lätthanterlig och mindre farlig form av nitroglycerin. En svår olycka i faderns laboratorium vid Heleneborg avskräckte honom inte. Inom kort lyckades han få tillgång till kapital för anläggande av en fabrik vid Vinterviken, nära Stockholm, och en vid Krümmel, intill Hamburg.
Det var under vistelse vid fabriken i Krümmel, som han 1866 gjorde sin första uppfinning, dynamiten. Han utnyttjade då påpassligt ortens tillgångar: Lüneburgheden, där Lauenburg ligger, är en mäktig sandhed med underliggande lager av diluviansk kiselgur. Dynamiten bestod just av kiselgur, som genompressades med nitroglycerin.
Ett exempel som visar hur epokgörande denna uppfinning var är att vid sprängningen av Sankt Gotthardstunneln sparade man enligt en uppgift 20 miljoner franc (oklart om franska eller schweiziska franc), och vann flera år, jämfört med beräknat.
Alfred gifte sig aldrig. I fyrtioårsåldern annonserade Alfred efter en sekreterare och hushållerska och grevinnan Bertha Kinsky fick jobbet. Alfred och Kinsky utvecklade en djup vänskap och den bestod långt efter att hon lämnat sitt arbete hos Alfred och gift sig med en annan man. Kinsky var mycket engagerad i fredsfrågor och var en av dåtidens största namn inom fredsrörelsen. Alfred Nobel påverkades starkt av hennes åsikter och de kan ligga till grund för instiftandet av fredspriset.
Bertha von Suttner, som hon kom att heta efter giftermålet, tilldelades Nobels fredspris år 1905.
Nobel anlade fabriker i de flesta europeiska länder och i Nordamerika för att kunna dra nytta av sina uppfinningar. Han hade också intressen i flera andra företag, till exempel naftabolaget "Bröderna Nobel" och Bofors järnverk, där han hade en stor experimentverkstad, bland annat för att utveckla ett krut med liten rökutveckling. Han byggde där också en mönsteranläggning för tillverkning av kanoner.
Under sista tiden av sitt liv vistades Nobel långa tider i Bofors. Sedan han flyttat sitt stora tekniskt-vetenskapliga laboratorium från Paris till sin villa i San Remo vid Genua, bodde han där till sin död.
Nobel författade pjäsen Nemesis, som utgavs först efter hans död. Nathan Söderblom, senare ärkebiskop, upprördes över pjäsens innehåll och förstörde hela upplagan förutom några enstaka exemplar som återfanns först i början av 2000-talet.
Alfred Nobels företag
Alfred Nobel grundade ett otal företag över hela världen. Idag kan de fortleva under samma eller annat namn. Ibland kan ett företag ha nedlagts eller blivit uppköpt av något annat företag eller kanske fusionerats med något. Ibland hade Nobel bara ekonomiska intressen i ett företag, men deltog inte aktivt i ledningen. Hans industriimperium blev med tiden svåröverskådligt, och man har idag svårt att föreställa sig hur han lyckades sköta allt detta på ett uppenbarligen vinstgivande sätt. Följande översikt av nobelföretag gör inte anspråk på att vara fullständig, men kan förhoppningsvis fyllas på efter hand och ge en bild av den enorma vidden av Alfred Nobels imperium.
Alfred Nobel var engagerad i ytterligare en rad anläggningar inom skilda branscher. Vid sin död ägde han 93 fabriker i 20 länder.
Nobelpriset
Huvudartikel: Nobelpriset
I sitt testamente, daterat 27 november 1895, stadfäste Nobel att en stiftelse skulle grundas av hans förmögenhet, och att räntan skulle utdelas som pris åt personer, som under föregående år gjort mest nytta för mänskligheten.
Priset skulle delas upp i fem lika delar inom följande områden:
- Litteratur. Pristagare utses av Svenska Akademien
- Fysik. Pristagare utses av Kungliga Vetenskapsakademien
- Kemi. Pristagare utses av Kungliga Vetenskapsakademien
- Fysiologi eller Medicin. Pristagare utses av Karolinska institutet
- Fredsarbete. Pristagare utses av norska Stortingets Nobelkommitté.
Nobelstiftelsen har sedan 1901 varje år utdelat detta på Nobels dödsdag, 10 december. I slutet av 1900-talet fick denna årliga tilldragelse ytterligare status i och med att 10 december utmärktes som Nobeldagen i svenska almanackor och blev allmän flaggdag i Sverige.
Till 50-årsminnet av Alfred Nobels död utgav Postverket 10 december 1946 två frimärken: valörerna 20 öre (röd, upplaga 81 655 600) och 30 öre (blå, upplaga 4 297 500). Senare år har Posten hedrat även pristagarna med minnesfrimärken. Se vidare svenska frimärken.
Externa länkar
- [http://nobelprize.org/nobel/nobelmuseum/index-sv.html Nobelmuseet]
- [http://www.esperanto.se/nemesis Nobel som pjäsförfattare]
Nobel, Alfred
Nobel, Alfred
als:Alfred Nobel
ja:アルフレッド・ノーベル
ko:알프레드 노벨
zh-min-nan:Alfred Nobel
GuldmyntfotMyntfot eller myntstandard, det genom lag bestämda förhållandet mellan en viktenhet myntmetall och myntets räkneenhet, eller med andra ord det tal, som uttrycker, vilken bråkdel eller multipel av en viktenhet myntmetall skall innehållas i den lagliga myntenheten.
Under tidernas lopp har myntfoten i de flesta länder gång på gång ändrats, vanligen från "tyngre" till "lättare", det vill säga man har av samma viktenhet myntmetall präglat ett ökat antal myntstycken av samma nominella valör, varvid dessa antingen gjorts lättare, med bibehållande av samma legering som förut, eller fått minskat värde, genom större tillsats av oädel metall, eller också försämrats både till "skrot och korn" (vikt och finhalt).
Företrädesvis använder man emellertid ordet myntfot för att beteckna det ämne, varav ett lands huvudmynt är gjort. Det vanligaste är att huvudmyntet är av guld, och man har alltså guldmyntfot. Dessutom förekommer silvermyntfot samt pappersmyntfot, när rörelsemedlet utgörs av oinlösligt sedelmynt.
Såväl guld- som silvermyntfoten är monometallistiska system (enkel myntfot). Bimetallism föreligger, då såväl guld- som silvermynten är huvudmynt, det vill säga fullhaltiga, obegränsade betalningsmedel och fritt utmyntbara. Det finns två slag av bimetallism, nämligen parallellmyntfot, då något bestämt värdeförhållande mellan guldet och silvret inte fastslagits, och dubbelmyntfot, då dylikt finns. Om vid dubbelmyntfot silvret inte är fritt utmyntbart ("spärrad prägling"), föreligger haltande dubbelmyntfot; så var fallet inom latinska myntunionen.
kategori:Nationalekonomi
12 januari
12 januari är årets 12:e dag i den gregorianska kalendern. Det återstår 353 dagar av året.
Dagens namn
- Frideborg, Fridolf
- tidigare: Arcadius, Arkadius
- 1901: Frideborg
- 1986: Frideborg, Fridolf och Fridolin
- 1993: Frideborg, Fridolf. (Fridolin utgår ur almanackan)
Händelser
- 1528 - Gustav Vasa kröns till svensk kung i Uppsala domkyrka.
- 1628 - Riksdagens hemliga utskott ger Gustav II Adolf fullmakt att med alla medel ingripa i trettioåriga kriget.
- 1726 - Konventikelplakatet, som förbjuder religiösa sammankomster utanför kyrkans gudstjänster, utfärdas för hela Sverige.
- 1950 - Den brittiska u-båten Truculent kolliderar på Themsen med en svensk tanker varvid 64 personer omkommer.
- 1957 - Kvitt eller dubbelt har premiär i svensk TV.
- 1966 - Nordiska rådets litteraturpris på 50.000 danska kronor tilldelas vid ett möte i Reykjavik den svenske författaren Gunnar Ekelöf.
- 1979 - Ett 18-årigt vårdbiträde i Malmö erkänner sig ha dödat 17 åldringar genom att hälla rengöringsmedel i saft.
- 1986 - Franklin R. Chang-Diaz blir den förste latinamerikanen i rymden då han följer med på rymdfärjan Columbias sjunde uppdrag.
- 1989 - Ösel undertecknar vänortsavtal med Gotland, vilket är det första avtal Estland tecknar med något europeiskt land.
- 1990 - Ingela Thalén efterträder Sven Hulterström som socialminister.
- 1996
- Alf Svensson blir med 23 år på posten den partiledare i Sverige som suttit längst.
- En storm av protester följer på regeringens beslut att utvisa de två kurdiska familjerna Sinchari i Åsele i Västerbotten.
- 1997 - Finansminister Erik Åsbrink oroar sig för att datakaos ska utbryta år 2000 och kräver därför att en gemensam handlingsplan för den offentliga sektorn och näringslivet upprättas.
Födda
- 1597 - François Duquesnoy, flamländsk skulptör.
- 1746 - Johann Heinrich Pestalozzi, schweizisk pedagog och författare.
- 1783 - Erik Gustaf Geijer, svensk skald, författare och historiker.
- 1863 - Swami Vivekananda, indisk filosof.
- 1875 - Marika Stiernstedt, svensk författare.
- 1876 - Jack London, amerikansk författare.
- 1893
- Hermann Göring, tysk nazist, Luftwaffe-chef.
- Alfred Rosenberg, tysk nazist, ideolog.
- 1909 - Barbro Alving, svensk journalist, Bang, Kärringen mot strömmen.
- 1914 - Albrecht von Goertz, tysk-amerikansk bildesigner.
- 1916 - P.W. Botha, Sydafrikas premiärminister 1978-1984, president 1984-1989.
- 1920 - Carl-Axel Elfving, svensk skådespelare.
- 1934 - Ulf Lindqvist, svensk sångare och skådespelare.
- 1936 - Muhammed Sayed, indisk politiker.
- 1948 - Anthony Andrews, brittisk skådespelare.
- 1949
- Mats Olsson, svensk journalist, sportkrönikör, rockskribent, korrespondent.
- Haruki Murakami, japansk författare och översättare.
- 1951 - Kirstie Alley, amerikansk skådespelare.
- 1954 - Howard Stern, amerikansk radiopratare, etc.
- 1956 - Steffo Thörnqvist, svensk journalist.
- 1958 - Leif Nystén, finlandssvensk musikvetare, musikjournalist och musikadministratör.
- 1959 - Per Gessle, svensk artist.
- 1960 - Oliver Platt, amerikansk skådespelare.
- 1962 - Gunde Svan, svensk skidåkare.
- 1966
- Olivier Martinez, fransk skådespelare.
- Rob Zombie, amerikansk musiker och regissör.
- 1970 - Kristin Bengtsson, svensk fotbollsspelare.
- 1972 - Espen Knutsen, norsk ishockeyspelare.
- 1974 - Melanie Chisholm, eller Mel C, brittisk popsångerska, känd som Sporty Spice från gruppen The Spice Girls.
- 1976 - Harleen Sandelin, svensk skådespelare.
- 1979 - Marian Hossa, slovakisk ishockeyspelare.
- 1980 - Amerie, amerikansk R&B-sångerska.
Avlidna
- 1665 - Pierre de Fermat, fransk matematiker.
- 1938 - Gösta Ekman d.ä., svensk skådespelare.
- 1953 - Maja Cassel, svensk skådespelare och operasångerska.
- 1960 - Nevil Shute, brittisk författare.
- 1976 - Agatha Christie, brittisk författare.
- 1977 - Henri-Georges Clouzot, fransk regissör, manusförfattare och producent.
- 1982 - Tryggve Jerneman, svensk skådespelare.
- 1988 - Carl-Axel Elfving, svensk skådespelare.
- 1994 - Gunnar Hägglöf, svenskt statsråd, Sveriges första FN-ambassadör.
- 2003 - Leopoldo Galtieri, argentinsk general, diktator 1981-82.
- 2005 - Amrish Puri, indisk skådespelare.
Se även
11 januari - 13 januari - 12 december - 12 februari -- lista över alla datum
januari, februari, mars, april, maj, juni, juli, augusti, september, oktober, november, december
012
ja:1月12日
ko:1월 12일
simple:January 12
th:12 มกราคม
14 januari
14 januari är årets 14:e dag i den gregorianska kalendern. Det återstår 351 dagar av året.
Dagens namn
- Felix, Felicia
- tidigare: Felicis, Felix
- 1901: Felix
- 1986: Felix, Felicia och Fritz
- 1993: Felix, Felicia. (Fritz flyttas till 18 februari men är numera på 18 juli)
Händelser
- 1357 - Stillestånd sluts mellan Magnus Eriksson och hans son Erik i Lödöse.
- 1509 - Ett unionsmöte hålls mellan Sverige och Danmark i Helsingborg.
- 1814 - Fred sluts mellan Sverige och Danmark i Kiel. Sverige får Norge från Danmark, i utbyte mot svenska Pommern. Norrmännen vägrar acceptera fredsbestämmelserna.
- 1907 - Jordskalv i Kingston Jamaica med ca 1 000 dödsoffer.
- 1912 - Kyrkomannen Manred Björkqvist startar en insamling för byggandet av den s.k. pansarbåten.
- 1925
- Regeringen beslutar att nödslakt av mul- och klövsjukesmittade djur inte längre skall ske i Skåne. Kostnaderna är för höga.
- Barnens brevlåda börjar sändas i svensk radio.
- 1926 - I Stockholm undertecknas en konvention angående fredligt avgörande av tvister mellan Sverige och Danmark.
- 1963 - Ingmar Bergman utnämns till chef för Dramaten i Stockholm efter Karl Ragnar Gierow.
- 1982 - Volvos koncernchef Pehr G. Gyllenhammar nomineras till Folkpartiets styrelse.
- 1986 - Förre justitieministern Ove Rainer utses till vd för AB Svensk Bilprovning.
- 1988 - Den första hjärttransplantationen med en svensk donator genomförs vid Sahlgrenska universitetssjukhuset.
- 1993 - Sju svenskar finns bland de 54 som dör när den polska färjan "Jan Heweliusz" slår runt på Östersjön.
- 1998 - Kommunala förtroendemän i Motala döms till fängelse för att i åratal ha missbrukat offentliga medel.
- 2005 -
- Rymdsonden Huygens landar på månen Titan.
- TV-kanalen TV400 har premiär.
Födda
- 1815 - Johan Gustaf Malmsjö, svensk pianotillverkare.
- 1845 - Henry Petty-Fitzmaurice, brittisk politiker.
- 1875
- Felix Hamrin, svensk frisinnad politiker och grosshandlare, statsminister augusti-september 1932, partiledare för Frisinnade folkpartiet 1932-1935.
- Albert Schweitzer, tysk teolog, bibelforskare, musiker, läkare och missionär, mottagare av Nobels fredspris.
- 1892 - Martin Niemöller, tysk teolog, nazikritiker
- 1894 - Erik Bergman, svensk skådespelare.
- 1897 - Hasso von Manteuffel, tysk militär (general 1944) och politiker.
- 1898 - Olga Appellöf, svensk skådespelare.
- 1904 - Cecil Beaton, brittisk fotograf.
- 1905 - Sven Rydell, svensk fotbollsspelare.
- 1911 - Ella Rosén, svensk skådespelare och scripta.
- 1915 - Irma Christenson, svensk skådespelare.
- 1916 - Claes Thelander, svensk skådespelare.
- 1925 - Rod Steiger, amerikansk skådespelare.
- 1928 - Lars Forssell, svensk författare.
- 1929 - Peter Barkworth, brittisk skådespelare.
- 1931 - Iréne Gleston, svensk skådespelare.
- 1941 - Faye Dunaway, amerikansk skådespelare.
- 1942 - Stig Engström, svensk skådespelare.
- 1943 - Lena Hjelm-Wallén, svensk socialdemokratisk politiker, utbildningsminister 1982-1985, utrikesminister 1994-1998 och vice statsminister 1998-2002.
- 1945
- Gunilla Larsson, svensk skådespelare.
- Jacques Werup, svensk musiker, författare, scenartist och manusförfattare.
- 1963 - Steven Soderbergh, amerikansk regissör.
- 1965 - Sjamil Basajev, terrorist.
- 1966 - Marco Hietala, finländsk musiker, basist och sångare i Nightwish.
- 1969 - Dave Grohl, amerikansk musiker.
- 1973 - Giancarlo Fisichella, italiensk racerförare.
- 1977 - Narain Karthikeyan, indisk racerförare.
- 1980 - Peter Eggers, svensk skådespelare.
- 1982 - Victor Valdés, spansk fotbollsspelare, målvakt.
- 1989 - Fransesca Sandford, brittisk musiker, medlem i S Club 8.
- 1994 - Torsten Gustafsson, svensk centerpartistisk politiker, försvarsminister 1981-1982.
Avlidna
- 1742 - Edmond Halley, brittisk vetenskapsman.
- 1754 - Georg Mauritz af Vasaborg, svensk greve, den allra siste av Vasaätten.
- 1890 - Sir Robert Cornelis Napier, brittisk fältmarskalk.
- 1898 - Lewis Carroll, brittisk författare, matematiker, logiker och amatörfotograf.
- 1901 - Charles Hermite, fransk matematiker.
- 1909 - Arthur William A'Beckett, brittisk journalist och författare.
- 1957 - Humphrey Bogart, amerikansk skådespelare.
- 1965 - Jeanette MacDonald, amerikansk skådespelare.
- 1967 - Miklós Kállay, ungersk diplomat och politiker; premiärminister 1942-44.
- 1974 - Östen Undén, svensk politiker, utrikesminister 1924-26 och 1945-62.
- 1977 - Anaïs Nin, fransk-amerikansk författare.
- 1978 - Kurt Gödel, österrikisk matematiker och logiker.
- 1984 - Ray Kroc, amerikansk affärsman, grundare av snabbmatskedjan McDonald's.
- 1990 - Sten-Åke Cederhök, svensk skådespelare.
- 1993 - Tage Berg, svensk skådespelare.
- 1999 - Aldo van Eyck, nederländsk arkitekt.
Se även
13 januari - 15 januari - 14 december - 14 februari -- lista över alla datum
januari, februari, mars, april, maj, juni, juli, augusti, september, oktober, november, december
014
ja:1月14日
ko:1월 14일
ms:14 Januari
simple:January 14
th:14 มกราคม
Felix Hamrin
Felix Teodor Hamrin, född 14 januari 1875, död 27 november 1937, politiker (frisinnad), grosshandlare, statsråd, riksdagsman 1912-14 (andra kammaren) och 1918-37 (första kammaren), statsminister augusti-september 1932, partiledare för Frisinnade folkpartiet 1932-35.
Gift 1900 med Elisabeth "Lizzie" Pennycock, med vilken han hade sju barn.
Biografi
Felix Hamrin föddes i Mönsterås i Kalmar län, som son till läderhandlaren Carl Gustaf Petersson Hamrin och Maria Cedergren. Efter studier vid Eksjö läroverk och handelsskola i Göteborg drev han grossiströrelse i Jönköping 1903-30. Han kom tidigt in i riksdagen som 37-åring. I Ekmans ministärer var han 1926–28 handelsminister och 1930–32 finansminister. När Ekman på grund av Kreugerkraschen tvingades lämna sin post kort före valet 1932 inträdde Hamrin som statsminister. Efter valet avgick han då de frisinnade gjorde stora röstförluster.
Hamrin var för en kort tid partiledare för Frisinnade folkpartiet efter Ekman liksom i det nybildade Folkpartiet tills ny partiledare utsetts i januari 1935. Hamrin var landshövding i Jönköping 1930-37. Hans viktigaste politiska uppgift var att genom stram ekonomi försöka bekämpa den ekonomiska krisen vid 1930-talets början och lindra Kreugerkraschens konsekvenser.
Han avled den 27 november 1937 i Jönköping.
Kuriosa
Felix Hamrin är den statsminister som suttit kortast tid på posten - endast 50 dagar.
Se även
- Sveriges statsministrar
Hamrin, Felix
Hamrin, Felix
Hamrin, Felix
Hamrin, Felix
Hamrin, Felix
1932
Händelser
- 22 januari - Ledaren Birger Furugård talar inför 6.000 människor på Hötorget i Stockholm vid de svenska nazisternas förs | | |
