:: wikimiki.org ::

1892

1892

Händelser

- 11 maj - Johan Petter Johansson får patent på skiftnyckeln.
- 25 maj - Cirkus på Djurgården invigs.
- 28 juli - Sven Hedin promoveras till filosofie doktor med avhandlingen Der Demavend nach eigener Beobachtung.
- Juli - Norrmännen kräver upprättandet av ett norskt konsulatsväsende i utlandet.
- 22 november - Aftonbladets och därmed Sveriges första löpsedel uppsätts i Stockholm.
- November - En svensk härordningsreform genomförs varvid värnpliktsarméns övningstid utökas från 42 till 90 dagar. Grundskatter och indelningsverk avskrivs successivt.
- Stockholms första kommunala elektricitetsverk färdigbyggs.
- ASEA står bakom elektrifieringen av valsverket Hofors, det första i sitt slag i världen.
- Bofors tillverkar sin första kanon.
- Alexander Lagermans komplettmaskin, med vilken man kan massproducera tändstickor, blir klar och börjar användas på Jönköpings Tändsticksfabrik.
- Örebromissionen grundas.
- Det första velocipedloppet i Sverige hålls, Mälaren runt.
- Svenska kvinnors äktenskapsålder bestäms till sjutton år.
- Den svenska kulturtidskriften Ord och bild börjar utkomma.
- Erika Aittamaa formger Lovikkavanten.

Födda

- 1 januari - Sven d'Ailly, svensk operasångare, lutaspelare, teaterregissör och skådespelare.
- 3 januari - J.R.R. Tolkien, brittisk författare.
- 14 januari - Martin Niemöller, tysk teolog, nazikritiker.
- 30 januari - Sten Njurling, svensk kompositör och kapellmästare.
- 13 februari - Elsa Carlsson, svensk skådespelare.
- 25 mars - Gunnar Malmström, svensk kompositör, musikarrangör och musiker.
- 26 mars - Otto Adelby, svensk statistskådespelare.
- 27 mars - John Degerberg, svensk skådespelare.
- 30 mars - Erhard Milch, tysk militär, generalfältmarskalk 1940, krigsförbrytare.
- 4 april - Edith Södergran, finlandssvensk författare och poet.
- 8 april
- Richard Neutra, amerikansk arkitekt.
- Mary Pickford, amerikansk skådespelerska, manusförfattare och producent.
- 13 april - Arthur Travers Harris, brittisk fältmarskalk, flygmarskalk under andra världskriget.
- 24 april - Pierre Maudru, fransk manusförfattare och regissör.
- 5 maj - Gösta Sandin, svensk filmproducent.
- 7 maj - Tito, jugoslavisk politiker (kommunist), regeringschef från 1945, president från 1953.
- 9 maj - Eric Westberg, svensk musikorganisatör, kompositör och dirigent.
- 12 maj - Ferdinand Schörner, tysk generalfältmarskalk.
- 17 maj - Sophia Bernadotte, svensk friherrinna.
- 28 maj - Sepp Dietrich, tysk SS-officer (Oberstgruppenfûhrer).
- 31 maj - Gregor Strasser, tysk nazistisk politiker.
- 16 juni - Theodor Berthels, svensk skådespelare, regissör och manusförfattare.
- 21 juni - Hilding Rosenberg, svensk tonsättare och dirigent.
- 28 juni - Torsten Hillberg, svensk skådespelare.
- 3 juli - Greatrex Newman, brittisk författare och manusförfattare.
- 16 juli - Bertil Ehrenmark, svensk skådespelare.
- 18 juli - Gabriel Jönsson, svensk poet.
- 23 juli - Haile Selassie, Etiopiens kejsare 1930-1936 och 1941-1974.
- 2 augusti - Jack Warner, amerikansk filmbolagsdirektör och filmproducent.
- 5 augusti - John Wallin, svensk skådespelare.
- 7 augusti - Einar Forseth, svensk konstnär.
- 3 september - Karl Kinch, svensk skådespelare, teaterledare, regissör och operettsångare (tenor).
- 8 september - Tottan Skantze, svensk skådespelare.
- 9 september - Tsuru Aoki, japansk-amerikansk skådespelare.
- 21 september - Olof Ås, svensk inspicient och skådespelare.
- 4 oktober - Engelbert Dollfuß, österrikisk förbundskansler 1932-1934.
- 17 oktober - Theodor Eicke, tysk SS-officer.
- 23 oktober - Gummo Marx, amerikansk skådespelare, en av Bröderna Marx.
- 31 oktober - Olof Thiel, svensk filmproducent och kompositör.
- 31 oktober eller 1 november - Alexander Aljechin, rysk schackspelare.
- 2 november - Paul Abraham, ungersk-tysk operettkompositör.
- 28 november - Rudolf Wendbladh, svensk skådespelare, regissör och teaterchef.
- 4 december - Francisco Franco spansk politiker och statschef.
- 21 december - Walter Hagen, amerikansk golfspelare.
- Harry J. Anslinger, amerikansk diplomat.

Avlidna

- 7 januari - Sigge Wulff, svensk varietéartist (lungsot).
- 10 januari - Carl Johan Dyfverman, svensk skulptör.
- 5 februari - Emilie Flygare-Carlén, svensk författare.
- 27 februari - Louis Vuitton, fransk väsktillverkare.
- 26 mars - Walt Whitman, amerikansk diktare.
- 29 maj - Bahá'u'lláh, bahá'ítrons grundare.
- 10 september - Anders Anderson, svensk läkare och skald, ledamot av Svenska Akademien 1875-1892.
- 6 oktober - Alfred Tennyson, engelsk skald.
- 4 november - Sigge Wulff, varitéartist.
- 27 december - Axel Gadolin, finländsk mineralog.
- George Biddel Airy, engelsk astronom
- Tore Billing, landskapsmålare. Kategori:Årtal Kategori:1890-talet ko:1892년 ms:1892 simple:1892 th:พ.ศ. 2435

11 maj

Dagens namn

- Märta, Märit

Äldre namnsdagar:

- tidigare: Mamertus
- 1901: Märta
- 1986: Märta, Märit och Meta
- 1993: Märta, Märit. (Meta utgår ur almanackan)

Händelser

- 1525 - Slaget vid Bunketofta mellan en dansk styrka och upprorisk skånsk bondehär, vilka ville återinsätta Kristian II på den danska tronen.
- 1745 - Slaget vid Fontenoy under österrikiska tronföljdskriget, då fransmännen besegrar en allierad armé bestående av britter, österrikare, nederländare och hannoveranare.
- 1858 - Minnesota blir USA:s 32:a delstat.
- 1940 - Winston Churchill blir brittisk premiärminister.
- 1949 - Israel blir medlem i Förenta nationerna.
- 1980 - Storkonflikten 1980 avslutas.
- 1987 - Den första hjärt/lungtransplantationen genomförs i Baltimore, Maryland
- 1990 - Mikael Reuterswärd och Oskar Kihlborg blir de första svenskarna som lyckas bestiga Mount Everest.

Födda

- 1720 - Baron von Münchhausen, tysk officer och anekdotberättare.
- 1752 - Johann Friedrich Blumenbach, tysk antropolog, anses vara den fysiska antropologins fader.
- 1870 - Otto von Friesen, svensk runolog, professor i svenska språket och ledamot i Svenska Akademien.
- 1884 - Otto Schultze, tysk sjömilitär, generalamiral 1942.
- 1888 - Irving Berlin rysk-amerikansk kompositör och textförfattare.
- 1895 - Mary Johnson, svensk skådespelare.
- 1898 - Sven Nilsson, svensk skådespelare och operasångare (bas).
- 1904 - Salvador Dalí, spansk konstnär.
- 1911 -
- Big Joe Turner, amerikansk blues- och R&B-sångare.
- Phil Silvers, amerikansk skådespelare och komiker.
- 1918 - Richard P Feynman, amerikansk fysiker, nobelpristagare.
- 1927
- Hans-Eric Hellberg, svensk författare.
- Ulla Sjöblom, svensk skådespelare och sångerska.
- 1933 - Ramon Sylvan, svensk tv-inspicient och skådespelare.
- 1937 - Gun Allroth, svensk TV-journalist och tv-producent.
- 1939 - Ardy Strüwer, svensk konstnär, komiker och manusförfattare.
- 1941 - Malou Hallström, svensk skådespelare och TV-profil.
- 1945 - Robert Grundin, svensk operasångare och skådespelare.
- 1946 - Jonas Bergström, svensk skådespelare.
- 1957 - My Holmsten, svensk dansare och skådespelare.
- 1963 - Gunilla Carlsson, svensk moderat politiker.
- 1966
- Malin Berghagen, svensk skådespelare.
- Christoph Schneider, tysk musiker, trummis i Rammstein.
- 1970 - Nicky Katt, amerikansk skådespelare.
- 1978 - Laetitia Casta, fransk supermodell och skådespelare.

Avlidna

- 1708 - Jules Hardouin-Mansart, fransk arkitekt.
- 1763 - Thure Gabriel Bielke, militär, diplomat och politiker; riksråd.
- 1778 - William Pitt d.ä., brittisk statsman och premiärminister.
- 1871 - John Herschel, brittisk astronom.
- 1874 - Franklin Buchanan, amerikansk officer, amiral i Konfedererade flottan under amerikanska inbördeskriget.
- 1916 - Max Reger, tysk tonsättare och organist.
- 1927 - Juan Gris, spansk målare, skulptör och tecknare.
- 1947 - Ture Rangström, svensk kompositör.
- 1961 - Uno Larsson, svensk statistskådespelare, fotograf och biografmaskinist.
- 1972 - Eric Malmlöf, svensk skådespelare.
- 1976 - Alvar Aalto, finländsk arkitekt.
- 1981 - Bob Marley, jamaicansk musiker.
- 1992 - Kurt Bendix, svensk orkesterledare, dirigent och hovkapellmästare.
- 2001 - Douglas Adams, brittisk författare.

Se även

10 maj - 12 maj - 11 april - 11 juni -- lista över alla datum januari, februari, mars, april, maj, juni, juli, augusti, september, oktober, november, december 133 ja:5月11日 ko:5월 11일 ms:11 Mei simple:May 11 th:11 พฤษภาคม

Johan Petter Johansson

Johan Petter Johansson (december 1853 - 25 augusti 1943) ibland bara kallad JP uppfann rörtången som patenterades 17 augusti 1888 och den moderna skiftnyckeln och fick patent på den 11 maj 1892 (patent 4066).

Extern länk

- [http://hem.passagen.se/skiftnyckelnsvanner/jp_johansson.html "Skiftnyckelns vänner"] Johansson, Johan Petter Johansson, Johan Petter

25 maj

Dagens namn

- Urban

Äldre namnsdagar:

- tidigare: Urbanus, Urban
- 1901: Urban
- 1986: Urban, Una och Uno
- 1993: Urban, Ursula - från 22 oktober. (Uno flyttas till 4 november, Una utgår ur almanackan)
- 2001: Urban. (Ursula flyttas till 21 oktober)

Helgdagar m.m.

- Argentinas nationaldag
- Jordaniens nationaldag
- Handduksdagen till minne av Douglas Adams 150px 150px

Händelser

- 1544 - Slaget vid Ceresole, där fransmännen under hertigen av Enghien besegrar den tysk-romerska kejsaren Karl V:s trupper
- 1936 - Under Berlin-OS 1936 sätter amerikanen Jesse Owens sex världsrekord inom loppet av 45 minuter.
- 1973 - Den första besättningen ankommer till rymdstationen Skylab.
- 1978 – Unabombaren detonerar sin första bomb.
- 1982 - Falklandskriget: Den brittiska fregatten Antelope sänks av argentinskt flyg.
- 1983 - Drottning Elizabeth II av Storbritannien på statsbesök i Sverige (– 28 maj).

Födda

- 1846 - Naim Frashëri, albansk poet.
- 1865 - Pieter Zeeman, nederländsk fysiker, nobelpristagare.
- 1877 - Hasse Zetterström, Hasse Z - svensk författare, humorist
- 1878 - Bill "Bojangles" Robinson, amerikansk steppdansör, skådespelare och underhållare.
- 1881
- Sven Bergvall, svensk skådespelare.
- Günther Lütjens, tysk sjömilitär, amiral 1940.
- 1887 - Padre Pio, född Francesco Forgione i Pietrelcina, helgonförklarad 2002.
- 1888 - Elin Linnander, svensk operasångerska (sopran).
- 1901 - Bellan Roos, svensk skådespelare.
- 1907 - U Nu, myanmarsk politiker, premiärminister 1948-58 och 1960-62.
- 1910 - Lars Seligman, svensk skådespelare.
- 1912 - Herbert Wahlberg, kompositör och kapellmästare.
- 1915 - Jokkmokks-Jokke, eg. Bengt Djupbäck, svensk trubadur.
- 1921 - Rolf Tourd, svensk skådespelare.
- 1925 - Jeanne Crain, amerikansk skådespelare.
- 1927 - Robert Ludlum, amerikansk författare.
- 1939 - Ian McKellen, brittisk skådespelare.
- 1940 - Marianne Ahrne, svensk regissör och författare.
- 1944 - Frank Oz, amerikansk regissör och skådespelare.
- 1945 - Vilasrao Deshmukh, indisk politiker.
- 1954 - Urban Bäckström, svensk nationalekonom och moderat politiker.
- 1955 - Alistair Burt, brittisk parlamentsledamot för Conservative Party.
- 1958 - Janis Vanags, lettisk ärkebiskop för evangelisk-lutherska kyrkan i Lettland.
- 1960 - Jeanette Holmgren, svensk skådespelare och sångerska.
- 1963 - Mike Myers, kanadensisk skådespelare.
- 1970 - Maibritt Saerens, dansk skådespelare.
- 1975 - Lauryn Hill, amerikansk artist.
- 1976 - Stefan Holm, svensk friidrottare.
- 1986 - Stefan Lindestaf, amatörfotbollspelare.

Avlidna

- 735 - Beda Venerabilis, anglosaxisk munk, främst aktiv i Northumbria.
- 992 - Mieszko I av Polen, hertig av Polen 963-992.
- 1085 - Gregorius VII, italiensk påve 1073-85, helgonförklarades 1606.
- 1261 - Alexander IV, född Rinaldo Conti, påve 1254-61.
- 1740 - Anders Örbom, svensk militär.
- 1820 - Eric Ruuth, svensk greve, finansminister, generalguvernör och företagare, grundare av Höganäsbolaget.
- 1880 - Robert Fredrik von Kraemer, svensk friherre, landshövding i Uppsala 1830-1862.
- 1890 - Frans Hodell, svensk författare, skådespelare och journalist.
- 1936 - Gustav Holst, brittisk tonsättare.
- 1954 - Robert Capa, ungersk fotograf.
- 1967 - Lennart Wallén, svensk filmklippare och regissör.
- 1979 - Fred Gunnarsson, svensk skådespelare.
- 1985 - Gunnar Hedberg, svensk skådespelare.
- 1988 - Ernst Ruska, tysk fysiker, nobelpristagare.
- 2000 - Kid Severin, svensk journalist, författare och manusförfattare.

Se även

24 maj - 26 maj - 25 april - 25 juni -- lista över alla datum januari, februari, mars, april, maj, juni, juli, augusti, september, oktober, november, december 147 ja:5月25日 ko:5월 25일 simple:May 25 th:25 พฤษภาคม

Djurgården

Denna artikel handlar om stadsdelen Djurgården i Stockholm. Se också Djurgårdens IF. ---- Djurgårdens IF.]] Djurgården, i vissa sammanhang kallad Södra Djurgården, stadsdel och parkområde i östra Stockholm Stadsbebyggelse finns i den sydvästra delen, Djurgårdsstaden och Beckholmen. I övrigt består ön av parkområden med några spridda villor eller allmänna institutioner. En stor del av den västra delen upptas av friluftsmuseet Skansen. Ytan uppgår till 279 hektar land och 183 hektar vatten. Strandlinjen är 10200 meter, och stranden nås från i stort sett hela ön, utom vid Djurgårdsstaden och Beckholmen. Stadsdelen gränsar till Skeppsholmen i Saltsjön och Ladugårdslandsviken, till Östermalm i Ladugårdslandsviken och Djurgårdsbrunnsviken, till Ladugårdsgärdet i Djurgårdsbrunnsviken-Djurgårdsbrunnskanalen-Lilla Värtan-Saltsjön, till Södermalm i Saltsjön samt till Danviken, Finnboda och Kvarnholmen i Nacka kommun i Saltsjön. De högsta platserna är :
- Skansenberget vid Björnbergen, 46 m.ö.h.
- Bredablick, 45 m.ö.h.
- öster om Valmundsvägen, 44 m.ö.h.
- Bollnästorget, 39 m.ö.h. Djurgården utgör den södra delen av Kungliga Djurgården, ursprungligen en jaktmark som sedan 1809 står till statschefens förfogande. Sedan 1917 är det Ståthållarämbetet genom Kungliga Djurgårdens Förvaltning som förvaltar området.

Sevärdheter

På Djurgården ligger:
- Alkärrshallen
- Blå Porten
- Beckholmen
- Biologiska Museet
- Cirkus
- Djurgårdsstaden
- Galärvarvet
- Gröna Lund
- Isbladskärret
- Junibacken
- Nordiska museet
- Rosendals slott
- Rosendals trädgård
- Skansen
- Thielska galleriet
- Prins Eugens Waldemarsudde
- Vasamuseet

Se även

- Djurgårdens IF
- Djurgården (ö i Uppland)
- Norra Djurgården

Extern länk

- [http://www.djurgarden.net/eng/bild/karta/eng-karta.html Djurgården karta] Kategori:Östermalm (stadsdelsområde)

28 juli

Dagens namn

- Botvid, Seved

Äldre namnsdagar:

- Före år 1620: Panthaleon
- 1620: Botevid
- 1680: Botvid
- 1730: Botwid, Botwidus
- 1830: Botwid
- 1901: Botvid
- 1986: Botvid, Reidar och Reidun
- 1993: Botvid, Seved - från 22 oktober. (Reidar flyttas till 30 mars, Reidun utgår tillfälligt ur almanackan men finns fr.o.m. 2001 på 9 maj)

Helgdagar etc

- Perus nationaldag

Händelser

- 1914 - Österrike förklarar krig mot Serbien.
- 1983 - Ola Ullsten meddelar att han avgår som folkpartiets partiledare.
- 1984 - Olympiska sommarspelen 1984 invigs i Los Angeles, Kalifornien, USA (pågår till 12 augusti).
- 1987
- Grekland: Veckolång värmebölja i Aten med 900 döda som resultat.
- Två barn i Horndal försvinner och hittas döda två dygn senare.
- 2001 - Alejandro Toledo Manrique blir vald till president i Peru.

Födda

- 1866 - Beatrix Potter, brittisk barnboksförfattare och illustratör.
- 1877 - Gösta Hillberg, svensk skådespelare.
- 1878 - Wilhelm Prentzel, tysk sjömilitär, amiral 1941.
- 1881 - Erik Uppström, svensk kompositör och musiker (regementsmusiker).
- 1887 - Marcel Duchamp, fransk konstnär och skulptör.
- 1893 - Alfhild Degerberg, svensk skådespelare.
- 1900 - Edith Unnerstad, svensk författarinna.
- 1902 - Karl Popper, brittisk filosof.
- 1904 - Pavel Tjerenkov, rysk fysiker, nobelpristagare.
- 1906 - Carl-Johan Unger, svensk skådespelare.
- 1915 - Joseph Patrick Kennedy Jr., amerikansk krigshjälte.
- 1925 - Georg Klein, ungersk läkare, professor och författare.
- 1929 - Jacqueline Kennedy Onassis, amerikansk fotomodell, president John F. Kennedys fru 1953-1963, Aristoteles Onassis fru 1968-1975.
- 1938 - Alberto Fujimori, peruansk politiker, president 1990-2000.
- 1939 - Gösta Ekman d.y., svensk skådespelare.
- 1945
- Jim Davis, amerikansk serietecknare, skapare av Katten Gustaf (eng. Garfield).
- Richard Wright, brittisk musiker, medlem i Pink Floyd 1965-1979.
- 1951 - Santiago Calatrava, spansk arkitekt.
- 1954 - Hugo Chávez, Venezuelas president 1999-.
- 1960 - Chris Reece, musiker, Social Distortion.
- 1963 - Joe Labero, svensk illusionist.
- 1966 - Raoul Grünthal, svensk tidningsman, chef på TT.
- 1971 - Andreas Lundhäll, svensk ljudtekniker och kompositör.
- 1972 - Elizabeth Berkley, amerikansk skådespelerska.

Avlidna

- 1057 - Victor II, född Gebhard, count of Calw, Tollenstein och Hirschnerg, påve 1055-1057.
- 1540 - Thomas Cromwell, engelsk statsman (avrättad).
- 1655 - Cyrano de Bergerac, fransk dramatiker.
- 1741 - Antonio Vivaldi, italiensk violinist och tonsättare.
- 1750 - Johann Sebastian Bach, tysk tonsättare och musiker.
- 1794 - Maximilien de Robespierre, fransk revolutionspolitiker (avrättad).
- 1818 - Gaspard Monge, fransk matematiker.
- 1840 - John George Lambton, brittisk statsman.
- 1930 - Allvar Gullstrand, svensk ögonläkare, nobelpristagare.
- 1934 - Marie Dressler, kanadensiskfödd amerikansk skådespelare.
- 1952 - Ingjald Haaland, norsk skådespelare.
- 1963 - Carl F.W. Borgward, tysk biltillverkare.
- 1968 - Otto Hahn, tysk kemist.
- 1998 - Cilla Ingvar, svensk revyartist.
- 2002 - Bernt Staf, svensk proggmusiker.
- 2004
- Sir Francis Crick, brittisk forskare, DNA-spiralens upptäckare.
- Irvin Shortess Yeaworth Jr., amerikansk filmregissör.

Se även

27 juli - 29 juli - 28 juni - 28 augusti -- lista över alla datum januari, februari, mars, april, maj, juni, juli, augusti, september, oktober, november, december 211 ja:7月28日 ko:7월 28일 simple:July 28 th:28 กรกฎาคม

Juli

Juli är den sjunde av årets månader och har 31 dagar. Den innehåller årets 182:a till 212:e dag (183:e till 213:e vid skottår). Den är uppkallad efter den romerske kejsaren Julius Caesar. Kallades förr i Sverige för hömånad, i Danmark ormemåned.

Se även

- julimonarkin
- julirevolutionen Kategori:Månader ja:7月 ko:7월 ms:Julai simple:July th:กรกฎาคม

Aftonbladet

Aftonbladet är en socialdemokratisk svensk dagstidning som tillsammans med Expressen dominerar kvällstidningsmarknaden.

Historia

Den 6 december 1830 grundades Aftonbladet av Lars Johan Hierta, som var liberal och för tryckfrihet. Under historien har tidningen erkänt sig till olika politiska ideologier, men numera är den socialdemokratisk på ledarplats. Under de första tjugo åren, den så kallade Hierta-epoken 1830-1851, blir Aftonbladet ledande i Sveriges liberala tidningsvärld. Konservativa krafter, framför allt kungen, försöker stoppa tidningen, men lyckas inte. Med Sohlman som ägare, 1851-1929, blir tidningen alltmer konservativ och tyskvänlig. "Brokiga blad", Sveriges första kolorerade veckotidning, utkommer 1907-1930. Halvveckoupplagan, som startar 1890, blir en stor succé. Den har som mest 150 000 prenumeranter och läses av en halv miljon svenskar. 1929-1956 ägdes Aftonbladet av Torsten Kreuger, bror till Ivar Kreuger. P G Peterson var chefredaktör 1933-1956 och arbetade på att återskapa tidningens förtroende. Politiskt hade tidningen nämligen stött Tyskland under Hitlers regim, och framfört åsikten att det var en mer fredlig lösning att låta Hitler ta över Europa. [http://www.vitabussar.se/sverige.htm] LO tar över ägandet 1956-1996. En rekordstor upplaga under 60-talet följs av nedgång under 70-talet. Chefredaktörerna Thorbjörn Larsson och Rolf Alsing förnyar tidningens innehåll och form under 80- och 90-talet. Efter hundra år i Klara flyttar Aftonbladet 1989 till Globen City. 1994 blir Aftonbladet den första svenska tidningen som håller sig med en nätupplaga. 1996 köper den norska mediekoncernen Schibsted 49,9 procent av Aftonbladet. Samma år går Aftonbladet om Expressen och blir Sveriges största dagstidning. 1997 tillträder Anders Gerdin som chefredaktör och ansvarig utgivare.

Kända journalister vid Aftonbladet

- Amelia Adamo
- Robert Aschberg
- Jan Guillou
- Johan Hakelius
- Carl Hamilton
- Helle Klein
- Herman Lindqvist
- Viveca Lärn
- Willy Maria Lundberg
- Liza Marklund
- Lena Mellin
- Magnus Ringman
- Sven Melander
- Lena K Samuelsson
- Göran Skytte
- Yrsa Stenius
- Helena Stålnert
- Kerstin Thorvall
- Axel Wallengren
- Monica Zak
- Fredrik Virtanen

Externa länkar

- [http://www.aftonbladet.se Aftonbladet]
- [http://www.mediekritik.nu/search.php?op=search&media%5b%5d=1 Mediekritik.nu - Aftonbladet]
- [http://runeberg.org/ab/ Aftonbladets första nummer] hos Projekt Runeberg Kategori:Svenska dagstidningar

Sverige

Konungariket Sverige är en konstitutionell monarki i norra Europa, beläget på den skandinaviska halvön. Landet gränsar till Norge i väster, Finland i nordost, samt Danmark i sydväst via Öresundsbron. De omgivande vattnen är Bottenviken och Bottenhavet som utgör en del av Östersjön, samt i sydväst Skagerack, Kattegatt och Öresund. Utgör en del av det geografiska område kallat Norden. Huvudstad är Stockholm. De därefter största städerna är i storleksordning Göteborg, Malmö, Uppsala, Linköping, Västerås, Örebro, Norrköping, Helsingborg och Jönköping (se även svenska orter).

Historia

Huvudartikel: Sveriges historia Sveriges historia Sedan inlandsisen drog sig tillbaka befolkades den skandinaviska halvön av söderifrån kommande samlare och jägare i olika vågor. Området var splittrat i flera olika maktcentra men ett av dessa, Svealand, fick ett dominerande inflytande. Kungamakten stärkte sitt grepp under 1300-talet och hela Norden förenades i Kalmarunionen. Av flera anledningar splittrades denna och efter ett inbördeskrig kunde Gustav Vasa ta makten över Sverige. Under 1600-talet kunde Sverige genom sin krigsvana armé bli en europeisk stormakt. Under det följande århundradet saknades resurser att hålla kvar alla besittningar och 1809 förlorades östra rikshalvan till Ryssland. 1800-talets industrialisering kom förhållandevis sent till Sverige men byggandet av järnvägar från 1860-talet kom att betyda mycket. Företag inom elektronik och kemi som L.M. Ericsson och Nitroglycerin Aktiebolaget fick en internationellt betydelsefull ställning. Under första världskriget var Sverige neutralt. 1921 fick Sverige allmän rösträtt och en socialdemokratisk regering med Hjalmar Branting. Även under andra världskriget hoppades de nordiska länderna kunna vara neutrala men denna förhoppning gick i kras genom Sovjetunionens anfall på Finland och Nazitysklands anfall på Danmark och Norge och detta tvingades Sverige att föra en pragmatisk politik visavi omvärlden. Efter krigsslutet tillträdde en socialdemokratisk regering och under 1950- och 1960-talen gjordes flera reformer inom arbetsmarknads- och socialpolitiken. Den ekonomiska högkonjunkturen under dessa år gjorde att många kunde ta del av en stigande levnadsstandard. Den svenska säkerhetspolitiken byggde på att alliansfriheten i fredstid skulle stärka neutraliteten vid ett krig. Senare har det dock visat sig att den formella alliansfriheten inte förhindrade ett nära vapentekniskt samarbete med NATO. Detta hindrade inte statsminister Olof Palme från att driva en offensiv utrikespolitik med kritik mot Vietnamkriget och apartheid i Sydafrika. Under 1970-talet försämrades ekonomin och energifrågan blev aktuell. Kritiken mot kärnkraften ledde till att riksdagen beslutade att inga fler kärnkraftverk skulle byggas. Genom Berlinmurens fall 1989 kom det till en omprövning av den svenska alliansfriheten som ledde till att regeringen ansökte om medlemskap i EU. Efter förhandlingar blev Sverige medlem 1995.

Politik

Huvudartikel: Sveriges politik Sveriges politik Sverige är en konstitutionell monarki. Sveriges tron associeras inte längre med någon egentlig makt; landet är i stället en representativ demokrati och styrs av en regering ledd av en statsminister som utses av en folkvald riksdag (parlament), inför vilken regeringen är ansvarig. Riksdagen väljs vart fjärde år. Under större delen av 1900-talet har det funnits i huvudsak fem partier i den svenska riksdagen som representerat kommunism, socialdemokrati, socialliberalism, agrara frågor och liberalkonservatism. Sveriges socialdemokratiska arbetareparti har varit dominerande i svensk politik sedan 1930-talet och satt i regeringsställning fram till 1976. År 1982 blev socialdemokraterna åter ett regeringsparti och har, med undantag av tre år i början av 1990-talet, förblivit det. Runt 1990 förändrades partistrukturen något. År 1988 lyckades Miljöpartiet de Gröna (mp) komma in i riksdagen, 1991 åkte Miljöpartiet ur och istället kom Kristdemokratiska Samhällspartiet (kds) och Ny Demokrati (nyd) in. 1994 kom Miljöpartiet åter in i riksdagen och Ny demokrati åkte ut. Sedan dess har riksdagen bestått av dessa partier. Även de andra partierna anses ha förändrats under 1990-talet. I val till landsting och kommunfullmäktige är det i stort sett samma partier som brukar få röster, med undantag för regionala partier och vissa andra, såsom Sveriges Pensionärers Intresseparti och Sverigedemokraterna.

Geografi

Huvudartikel: Sveriges geografi Sveriges geografi). Hela landet är täckt av snö.]] Sverige har ett oftast milt tempererat klimat trots sitt nordliga läge, vilket beror på värme från Golfströmmen. I södra Sverige är lövträd dominerande, i norra barrskogar och härdiga björkar vilka dominerar landskapet. Ovanför polcirkeln går solen inte ner under sommaren, och midvinternatten avbryts där endast av några timmars gryning och skymning. Öster om Sverige ligger Östersjön och Bottniska viken, vilket ger landet en lång kustlinje, vilken i sig också påverkar klimatet. I väst ligger skandinaviska fjällkedjan, också kallad Skanderna eller skämtsamt Kölen, som skiljer Sverige från Norge. Riksgränsen följer alltsedan 1700-talet ganska exakt själva vattendelaren. Svenska älvar i norr flyter alltså som regel österut och hinner ofta bli ganska breda (de så kallade norrlandsälvarna). Södra Sverige är till stora delar jordbruksmark, medan skog täcker större och större delar av övriga landet. Befolkningstätheten är också större i de södra delarna, med centrum i Mälardalen och Öresundsregionen. I söder rinner många vattendrag upp i mitten av det så kallade sydsvenska höglandet och rinner både åt norr och söder, öster och väster. Svenska älvar blir därför aldrig lika långa och stora i söder som i norr. Sverige har landgräns mot Finland och Norge.
Administrativ indelning
Norge Huvudartikel: Sveriges administrativa indelning Uppdelning i län med länsbokstäver:
- A - Stockholms län
- C - Uppsala län
- D - Södermanlands län
- E - Östergötlands län
- F - Jönköpings län
- G - Kronobergs län
- H - Kalmar län
- I - Gotlands län
- K - Blekinge län
- M - Skåne län
- N - Hallands län
- O - Västra Götalands län
- S - Värmlands län
- T - Örebro län
- U - Västmanlands län
- W - Dalarnas län
- X - Gävleborgs län
- Y - Västernorrlands län
- Z - Jämtlands län
- AC - Västerbottens län
- BD - Norrbottens län Länen är i sin tur indelade i kommuner och landsting.
- Uppdelning i landsting: Blekinge, Dalarna, Gotland, Gävleborg, Halland, Jämtland, Jönköping, Kalmar, Kronoberg, Norrbotten, Skåne, Stockholm, Södermanland, Uppsala, Värmland, Västerbotten, Västernorrland, Västmanland, Västra Götaland, Örebro, Östergötland. Ibland delas Sverige in även i landsdelar, landskap och stift.
- Uppdelning i landsdelar: Götaland, Svealand, Norrland.
- Uppdelning i landskap: Blekinge, Bohuslän, Dalarna, Dalsland, Gotland, Gästrikland, Halland, Hälsingland, Härjedalen, Jämtland, Lappland, Medelpad, Norrbotten, Närke, Skåne, Småland, Södermanland, Uppland, Värmland, Västerbotten, Västergötland, Västmanland, Ångermanland, Öland och Östergötland
- Uppdelning i stift: Uppsala ärkestift, Linköpings stift, Skara stift, Strängnäs stift, Västerås stift, Växjö stift, Lunds stift, Göteborgs stift, Karlstads stift, Härnösands stift, Luleå stift, Visby stift, Stockholms stift.

Klimat

Huvudartikel: Sveriges klimat

Ekonomi

Huvudartikel: Sveriges ekonomi Välmående av fred och neutralitet genom mer än 200 år har Sverige uppnått en hög levnadsstandard. Sveriges ekonomi är kapitalistisk med en omfattande skattfinansierad omfördelning av tillgångar. Landet har ett modernt distributionssystem, bra interna och externa kommunikationsmedel och en välutbildad arbetsstyrka. Skog, vattenkraft och järnmalm är viktiga naturtillgångar i Sveriges ekonomi som är starkt orienterad mot handel med utlandet.

Kända svenska företag

- ABB (svensk-schweiziskt)
- Alfa Laval
- Arla Foods (svensk-danskt)
- AstraZeneca (svensk-brittiskt)
- Atlas Copco
- Autoliv
- Electrolux
- Ericsson
- Hennes & Mauritz
- IKEA
- SAAB
- Saab Automobile (utlandsägt)
- Sandvik
- SCA
- Scania
- Securitas
- SKF
- SSAB
- StoraEnso (svensk-finskt)
- TeliaSonera (svensk-finskt)
- Tetra Pak
- Vattenfall
- Volvo
- Volvo Personvagnar (utlandsägt)

Infrastruktur

Flyg

I Sverige finns ett antal internationella flygplatser där Arlanda är den största och därefter kommer Landvetter och Sturup. Från flygplatserna opererar ett flertal stora internationella flygbolag. Fortfarande har SAS ett övertag men flera andra har också en stor betydelse som t ex Lufthansa. Andra flygbolag som kan nämnas är t ex KLM och Aeroflot. Arlanda har dessutom en järnväg som går både söderut och norrut.

Järnvägar

Huvudartikel: Sveriges järnvägsnät Sveriges järnvägsnät har byggts ut sedan mitten av 1800-talet och omfattar i början av 2000-talet närmare 12 000 km järnväg, varav 9 400 km är elektrifierad. Järnvägarna är mycket ojämnt utbyggda i Sverige. Järnvägsnätet har Stockholm som en central punkt och når till de övriga delarna av Sverige. Järnvägarna når också ut till Danmark, Norge och även, via tågfärja, Tyskland. I vissa regioner är järnvägsnätet väl utbyggt och där är också tågtrafiken tät. Det handlar främst om regionerna runt Stockholm, Göteborg och Skåne. Andra regioner har däremot ett järnvägsnät som är mycket bristfälligt utbyggt. Det finns regioner som i stort sett enbart har en eller två banor. Detta finns framförallt i Norrland. Även banstandarden är ojämn då de regioner med ett bättre utbyggt järnvägssystem och har en bättre banstandard medan andra regioner istället har en mycket låg standard och där tågen går mycket långsamt.

Vägar

De södra delarna av landet har det mest utbyggda vägnätet. Det är framförallt tätbefolkade område som Skåne, Göteborg, västkusten samt Östergötland och Stockholmsregionen som har ett omfattande vägnät. Mindre vägar i glesbefolkade delar kan vara grusvägar, detta gäller framförallt Norrland. Från Skåne går det motorvägar till Danmark över Öresundsbron och till Göteborg. Till Stockholm går det motorväg nästan hela vägen med undantag för en liten sträcka som är under byggnad och är en byggplats. Från Helsingborg till Uppsala är vägen i stort sett en motorväg men från Uppsala blir vägen betydligt sämre några mil innan den åter blir bättre. Motorvägen mellan Helsingborg och Stockholm håller på att bli färdig. Från Uppsala mot Gävle pågår motorvägsbygge som ska ersätta en del av E4:an som för närvarande har bristfällig standard. Från Uddevalla mot gränsen till Norge pågår också utbyggnad av motorväg.

Demografi

Huvudartikel: Sveriges demografi Sveriges demografi Förutom svenskar bor i Sverige samer (kallades förr för lappar) och tornedalsfinnar. De två senare grupperna benämns endemiska minoriteter. Sedan några decennier tillbaka bor också växande grupper av framförallt invandrande jugoslaver, turkar, irakier, iranier, kurder, chilenare och övriga skandinaver i Sverige. Flertalet svenskar tillhör Svenska kyrkan, vars villkor och existens fastställs i Lag om Svenska kyrkan av 1998, som började gälla 2000, då relationerna mellan kyrka och stat ändrades. I Sverige finns flera andra trosåskådningar representerade, främst efter immigration från andra delar av världen bland annat romerska katoliker, flera olika ortodoxa riktningar, muslimer och pingstvänner. Bland övriga finns det ett fåtal som praktiserar traditionell samisk schamanism. Sverige är på många sätt ett sekulariserat land. Trots Svenska kyrkans höga medlemssiffror är den religiösa aktiviteten (gudstjänstbesöken) inte särskilt hög. Med alla trossamfund inräknade är dock antalet gudstjänstbesök fler än antalet biobesökare per år och enbart Svenska kyrkans körverksamhet lockar fler deltagare än antalet personer aktiva inom idrotten. De flesta svenskar döps, vigs och begravs fortfarande i kyrkan, men det är ovisst hur stor riternas religösa betydelse är för gemene man. I Sverige talas huvudsakligen svenska, men samiska, finska och tornedalsfinska talas av endemiska minoriteter. Även romani och jiddisch är erkända minoritetsspråk sedan några år tillbaka.

Kultur

- Svensk kultur
- Kända svenskar
- Svenska drycker
- Svenska konstnärer
- Svenska maträtter
- Svenska ostar
- Svenska folkdanser
- Svenska tidningar
- Svensk litteratur

Massmedier

: Huvudartikel: Massmedier i Sverige

Se även

- Kommunikationer i Sverige
- Transporter i Sverige
- Sveriges militär
- Sveriges internationella relationer
- Sport i Sverige

Externa länkar

- [http://www.sweden.se Sweden.se]
- [http://www.sverige.se Sverige.se]
- [http://www.regeringen.se Regeringskansliet]
- [http://www.riksdagen.se Riksdagen]
- [http://www.royalcourt.se Kungl. hovstaterna]
- [http://www.mil.se Försvarsmakten]
- [http://www.svensktkulturarv.com SvensktKulturarv]
- [http://www.lundberg-lagerstedt.se/distance/ Avståndstabell]
- [http://www.historia.se Historia.se - Portalen för historisk statistik]
- [http://www.visitsweden.com VisitSweden - Den officiella webbplatsen för Sverige som turistdestination] Kategori:Europas länder Kategori:Sverige als:Schweden fiu-vro:Roodsi [[got:

Löpsedel

Löpsedel, reklamblad avsett att fästas väl synligt utanför försäljningsställen för tidningar, framförallt tidningar som huvudsakligen säljs som lösnummer. Kallas ibland "löp", vilket också används om huvudrubriker på tidningens förstasida. Ordet kommer från en typ av fraktbeställning, där begäran om posttransport anslogs utanför postkontoret. Eftersom denna beställning var synlig kunde den läsas av förbipasserande och kunde på så vis komma att sprida nyheter, vilket också är sentida löpsedlars lockelse även om deras primära syfte är att locka till köp av tidningar. Löpsedel betecknade på denna tid även en typ av reklamationsblankett. De tidningar som idag är beroende av löpsedlar är framför allt kvällstidningarna, som Expressen och Aftonbladet, men nästan all lösnummerförsäljning är mer eller mindre beroende av löpsedlar. Kvällstidningarna kritiseras ofta för att löpsedlarnas rubriker är osakliga och sensationslystna (se vidare pressetik). Löpsedeln som den är känd i Sverige är ganska unik. Amerika och övriga Europa har i allmänhet inte tryckta löpsedlar utan annonseras på gatan med sin förstasida, eventuellt kompletterad med försäljarens egen textade löpsedel.

November

November är den elfte av årets månader och har 30 dagar. Den innehåller årets 305:e till 334:e dag (306:e till 335:e vid skottår). Kallades förr i Sverige för vintermånad, i Danmark slagtemåned. För drygt 2100 år sedan flyttade de gamla romarna nyåret tre månader bakåt. Innan dess var alltså november den nionde månaden och november betyder just den "nionde månaden". I november tar kyrkoåret slut med Domsöndagen som infaller söndagen före 1:a advent. Enligt Gastronomiska Akademins Almanacka för år 1987 så infaller Domsöndagen just söndagen före advent. Då bör även Domseglet hissas.

Se även

- novemberförfattningen
- Novembergruppen
- novemberkaktus
- Novemberkåsan
- novemberljus
- novembertraktaten Kategori:Månader als:November ja:11月 ko:11월 ms:November simple:November th:พฤศจิกายน

Värnplikt

Värnplikt, en medborgerlig plikt att delta i ett lands militär. Värnplikt tillsammans med civilplikt utgör totalförsvarsplikt (se vidare detta ord)

Den svenska värnpliktens historia

800- och 900-talet

Redan på vikingatiden eller tidig medeltid hade delar av Sverige en värnplikt. Det anses att Svealand på 800- eller 900-talet blev mer eller mindre enat under en sveakonung. Man kan säga att Sverige på 1100-talet fanns som ett någorlunda enat rike. Det låg i respektive kungs intresse att utländska handelsskepp kunde färdas och lotsas längs kusten utan att förlisa eller drabbas av rövare. En organisation skapades som kallades ledungen.

1600-talet

Gustav II Adolfs krigiska politik krävde en stark krigsmakt. Armén fick därför en ny taktisk och organisatorisk struktur som delvis finns kvar än i dag. För rekrytering till infanteriet delades Sverige först in i sex landsregementsområden. Dessa skulle sätta upp tre fältregementen vardera. Men snart fick fältregementena själva sköta rekryteringen och fick då ett landskap eller län som distrikt. Infanteriet bemannades genom utskrivning, medan kavalleriet bemannades på frivillig väg. Fram till 1660 hade principen varit att krigen skulle föda sig själva. När en fredsperiod inleddes 1660 blev förbanden sysslolösa och avvecklades. Flottan förföll. Under Skånska kriget 1676–1679 blev Karl XI uppmärksam på förhållandena. Han skapade då indelningsverket utifrån tidigare metoder för rekrytering och övning. Genom indelningsverket blev krigsmaktens personal i stort sätt självförsörjande, och kronan slapp utgifter för löner. Grunden för indelningsverket var reduktionen. Manskapet rekryterades genom rotering (infanteriet) och rustning (kavalleriet). I lönen ingick ett torp. Indelningsverket innebar också att varje län eller landskap skulle sätta upp och underhålla ett regemente på 1200 man. Detta gällde både i fred och i krig. För att övervaka indelningsverket gjorde kungen regelbundna inspektioner av regementena.

1700-talet

Det stora nordiska kriget 1700–1721 satte indelningsverket på hårda prov. Tre hela arméer sattes efter hand upp under kriget. Armén förlorade folk i strid, och många togs som krigsfångar. Vid Poltava 1709 kämpade 20000 svenskar. 4000 man stupade och 16000 togs som krigsfångar.

1800-talet

Under hela 1800-talet hade armén kvar det indelta systemet. Det kompletterades 1812 med den allmänna beväringsinrättningen som var den tidens värnplikt och gällde män mellan 20 och 25 år. Övningstiden var då 30 dagar, men den ökades successivt och var 90 dagar 1892. Under Napoleon-krigen vid början av 1800-talet framstod det indelta systemet som otidsenligt. Olika förslag till nyordning diskuterades inom riksdagen. Men finansieringen kunde inte lösas och därför gjordes inga större förändringar.

1900-talet

1901 kunde riksdagen enas om att ersätta det indelta systemet med ett nytt system. Det nya systemet byggde på en fast anställd stam av officerare samt allmän värnplikt. Övningstiden för de värnpliktiga förlängdes till 240 dagar vid infanteriet och 365 för specialtruppslagen. I krig skulle hären bestå av sex arméfördelningar och en kavallerifördelning. Landstormsorganisationen bestående av äldre värnpliktiga etablerades. Vid marinen och det senare etablerade flygvapnet gällde liknande, men ej samma, bestämmelser som vid armén. Varje vapenför man mellan 18 och 47 års ålder var obligatoriskt värnpliktig, och blev efter rekrytutbildning enligt ovan krigsplacerad i något förberett, men i fred sovande krigsförband. Normalt vart sjätte eller tolfte år inkallades den värnpliktige till repetitionsutbildning under ca 1 månad för att i ofred och i beredskapslägen då krig hotar, vara stridbar och kunna mobiliseras. 1936 års försvarsbeslut i Riksdagen innebar att en allvarlig nedrustning av det svenska försvaret inleddes, något som man fick ångra, då andra världskriget bröt ut 1939. Tusentals värnpliktiga inkallades under kriget till beredsskapstjänsgöring längs alla Sveriges gränser och kuster. Rekvisitionslagen sattes i kraft. I slutet av 1940-talet, då världskriget slutat, stod Sverige välrustat, bl a med Europas starkaste flygvapen. Men mot slutet av 1900-talet inleddes en ny avrustning av Försvarsmakten, som ännu (början 2000-talet) fortgår. Detta har medfört att inkallelse till rekrytutbildning inte längre omfattar hela den grupp som tidigare var värnpliktig. Tidigare kändes den obligatoriska värnpliktjänstgöringen tung för somliga. Nu har den paradoxala vändningen inträffat att många som vill göra rekryttjänst inte får. I slutet av 1900-talet öppnades möjligheten för därtill lämpade kvinnor att fullgöra "frivillig värnplikt".

2000-talet

Värnpliktssystemet bygger idag vidare på 1901 års system. Övningstiden är mellan 80 och 520 dagar beroende på befattning. Men efter den ena neskärningen efter den andra minskar Sveriges förmåga alltmer att försvara hela landet. Sverige har träffat ett antal överenskommelser inom FN:s och EU:s ram om fredsbevarande och fredsframtvingande internationella insatser, men nu kommer allt kraftigare signaler från ansvariga instanser att kvarvarande personella och materiella resurser inom den nedrustade försvarsmakten inte kommer att räcka till att klara det som lovats. På sina håll anses läget så illa, att om Sverige skickat en större kontingent utomlands enligt gjorda åtaganden, och vi samtidigt skulle råka i egna svårigeter, så skulle det inte finnas några resurser kvar att försvara det egna landet. Diskussionens vågor går nu i början av 2000-talet höga inom såväl Totalförsvaret som i politiska kretsar. På sikt försvinner möjligen värnpliktsystemet och ersätts av en liten yrkesarmé, vars storlek bestäms inte av resursbehovet utan av storleken av de ekonomiska medel som Riksdagen anser Totalförsvaret måste nöja sig med.

Sociala frågor

Allt sedan 1968 har en politisk värnpliktsrörelse varit aktiv inom den svenska Försvarsmakten. Som en reaktion på sociala missförhållanden inom värnpliktsutbildningen hölls 1969 den första Värnpliktsriksdagen i Stockholm. Värnpliktiga med olika erfarenheter delade med sig av dessa till varandra. Försvarsmakten anammade idén, och 1970 genomfördes den första värnpliktskonferensen i deras regi. Då tillsattes också den första Värnpliktiga arbetsgruppen, nuvarande Värnpliktsrådet. I dag finns även en Europeisk organisation, [http://www.conscript.org European Council of Conscripts Organsations], som fungerar som en Europeisk paraplyorganisation för Värnpliktsorganisationer. Kategori:Försvarsmakten ja:徴兵制度 ko:징병제

ASEA

ASEA, (till 1977 Allmänna Svenska Elektriska AB, därefter ASEA AB), tidigare elektroteknisk koncern med huvudkontor i Västerås. Företaget var verksamt åren 1883-1987 och hade sin inriktning på system och produkter för generering, överföring och användning av elektricitet. 1988 fusionerades huvuddelen av ASEA:s verksamhet med schweiziska Brown Boveri (grundat 1891) och överfördes till ett av de båda koncernerna gemensamt ägt bolag, ABB ASEA Brown Boveri Ltd, med säte i Zürich. 1999 ändrades företagsnamnet till ABB Ltd. 1987, ASEA:s sista verksamhetsår som självständigt bolag, omsatte man 52 miljarder kronor (varav 36,5 utomlands) och hade ca 73 000 anställda (varav 37 000 utanför Sverige). ASEA har haft en avgörande betydelse för hur svensk elektroteknisk industri utvecklats, samt den struktur den fått. Tidigt fick man möjlighet att utveckla en hög kompetens inom starkströmsöverföring över långa sträckor, tack vare Sveriges geografiska förhållanden. Inom detta område blev man senare världsledande, bl.a. genom utveckling av Uno Lamms teknik för överföring av högspänd likström. ASEA kom också att få en stark ställning inom området ellok, spårvagnar och tåg. På 1950-talet etablerade ASEA sig inom kärnenergiområdet. 1968 bildades AB Asea-Atom genom samgående med svenska statens projekt inom området. Under senare år kom elgenerering i andra former, t.ex. i kolkraftverk, att bli allt viktigare områden för ASEA. kolkraftverk =Historia=

Bakgrund

kolkraftverk Hösten 1878 drabbades Stockholms företagarvärld av en svår ekonomisk kris. Detta ledde till att den stora bankirfirman Guillemot & Weylandt tvingades inställa betalningarna. Den ena av huvudägarna, grosshandlaren Ludvig Fredholm (1830-1891), blev tvungen att söka hitta nytt verksamhetsområde. Efter bankirfirmans slutliga avveckling 1880, åkte Fredholm till England och Tyskland för att studera de nya system för elektrisk belysning som utvecklats. Han blev snabbt övertygad om att framtiden låg hos den nya starkströmstekniken. I samband med ett försöksprojekt med belysning genererad av en engelsk Brushdynamo 1881 träffade Fredholm civilingenjören Göran Wenström (1857-1927). Wenströms äldre bror, uppfinnaren Jonas Wenström (1857-1893) som utvecklat en egen dynamokonstruktion, blev snart involverad i projektet. Man övergav snart den engelska dynamomaskinen till fördel för Jonas Wenströms egen, och 1882 patenterades konstruktionen. Den 17 januari året efter, 1883, konstituerades Elektriska Aktiebolaget i Stockholm med ett aktiekapital på 75 000 kr.

Elektriska Aktiebolaget i Stockholm 1883-1890

1883 Det nya företagets huvudkontor förlades till Stockholm, medan verkstadslokaler för dynamotillverkningen hyrdes av Arboga Mekaniska Verkstad. Den första större beställningen utfördes 1888-89 och gällde installation av stadsbelysning i Västerås. Göran Wenström och en bekant till honom som hade kapital, gruvingenjören Gustaf Abraham Granström (1851-1941) ville dock vidareutveckla verksamheten vid Elektriska Aktiebolaget till mer differentierad, för att innefatta bl.a. elkraftsanläggningar för industri- och transportändamål. När Fredholm motsatte sig detta (han höll fast vid grundtanken att företaget bara skulle syssla med belysningsanläggbar) bildade Wenström och Granström Wenströms & Granströms Elektriska Kraftbolag 1889 med ett kapital på 100 000 kr. De båda företagen skulle dock inte konkurrera med varandra. Efter bara ett år hade Göran Wenström och G A Granström lyckats övertyga Fredholm om att tiden var mogen för elektriska kraftöverföringar även för annat slag än belysningsanläggningar, och de båda företagen gick samman till Allmänna Svenska Elektriska Aktiebolaget. Samtidigt hade Jonas Wenström på sitt håll utvecklat ett nytt revolutionerande kraftöverföringssystem, trefassystemet, vilket patenterades 1891.

Allmänna Svenska Elektriska Aktiebolaget 1890-1910

Bolagets verksamhet kom nu att lokaliseras till Västerås, efter att man fått hjälp med tomtmark, vattenkraft och aktietecknare från Oscar Fredrik Wijkman; en företagare från Västerås med stort intresse för ny teknik. Konstituerande bolagsstämma hölls 15 december, Allmänna Svenska Elektriska AB hade då ett aktiekapital på en halv miljon. Jonas Wenström kom att utnämnas till chefsingenjör i det nya företaget. Till verkställande direktörer utsågs Ludvig Fredholm och Göran Wenström. Fredholm avled dock redan den 17 december 1891, innan verksamheten hunnit flyttas till Västerås. Ett par år senare, närmare bestämt den 21 december 1893, dog också Jonas Wenström endast 38 år gammal. Han hade sedan länge lidit av svag hälsa. 1893 kom Allmänna Svenska Elektriska AB:s, eller ASEA:s första stora order, den 13 km långa trefaskraftöverföringen Hellsjön-Grängesberg. Vattenkraftstationen i Hellsjön med sina fyra trefasgeneratorer på sammanlagt 344 kVA kom att innebära ett genombrott för trefastekniken i Sverige. Året efter, 1894, kom nästa stora order; elektrifiering av nytt valsverk vid Hofors bruk. Verksamheten växte snabbt under 1890-talet, och 1899 togs även spårvagnar upp på tillverkningsprogrammet. Filialer och agenturer upprättades på en rad större orter i Sverige, i de skandinaviska huvudstäderna samt i St Petersburg och London. I samband med ekonomisk problem under 1890-talets sista år trädde Stockholms Enskilda Bank in som delägare. Problemen fortsatte in på 1900-talet, då ASEA också förlorade kunder till nybildade konkurrenter. Under Stockholms Enskilda Banks ledning reorganiserades företaget 1902-1903. En ny ledning med Sigfrid Edström (1870-1964) som VD tillsattes. Han hade under 1890-talet arbetat utomlands hos bl.a. Westinghouse och General Electric, och hade således god erfarenhet från andra elektrotekniska företag. Efter att ingenjören Iens Lassen la Cour (1876-1956) anställts som teknisk chef 1907 påbörjades också en rationalisering och upprustning på konstruktionssidan. ASEA:s tillverkning av elektriska spårvagnar och lok intensifierades under 1900-talets början. Man samarbetade med tyska AEG och Union inom detta område. För att få en mer organiserad och effektiv export bildades utländska dotterbolag som exempelvis The Allmänna Svenska Electric Company. Omkring 1910 hade ASEA åter fått en marknadsmässig ledarställning i Sverige. Flera av konkurrenterna, ex. Luth & Rosén och Nya Förenade Elektriska AB var i kris och rekonstruktionsskede.

ASEA 1910-1930

Under åren 1890-1910 hade ASEA främst varit ett industriföretag med tillverkning av tunga produkter. 1911 inledde man en satsning för att även erövra marknaden för lätta standardprodukter; småmotorer, apparater, installationsmateriel, elektriska hushållsartiklar m.m. De dåvarande verkstäderna i Västerås hade länge varit otillräckliga, trots att de byggts ut flera gånger. 1911-15 uppfördes därför den 200 meter långa och fyra våningar höga Mimerverkstaden. Detta kom att löna sig mer än väl, då tyska företag under första världskriget hade svårt att exportera till Sverige, och ASEA kunde på så vis ta över deras marknadsandelar. Ryssland, Norge och Finland kom under 1910-talet att dominera exportmarknaden för ASEA. 1916 började man också uppföra en egen fabrik i staden Jaroslavl norr om Moskva. Bygget avbröts emellertid av ryska revolutionen 1917, men återupptogs sedan 1927. Ryska ASEA blev emellertid inte – till skillnad från nästan alla andra utländska bolag – exproprierat av den nya regimen. 1927 1916 kom att bli det stora fusionsåret i ASEA:s historia. De flesta företagen som köptes upp var emellertid inte konkurrenter (Svenska Turbinfabriks AB Ljungström (STAL), Surahammars Bruks AB, AB Liljeholmens Kabelfabrik). Nya Förenade Elektriska AB (NFEA) i Ludvika, som köptes upp i januari 1916, var dock en konkurrent inom flera tillverkningsområden. 1916-19 byggdes ett nytt huvudkontor i Västerås efter ritningar av Erik Hahr. Byggnaden, med sitt karaktäristiska torn, kom länge att vara Sveriges största privata kontorsbyggnad. Efter kriget drabbades ASEA, liksom större delen av svenskt näringsliv, av en djup ekonomisk kris. Under 1921-22 bokfördes förluster på 24,3 Mkr. Efter diverse nedskärningar kom man dock ganska helskinnade ur krisen 1924. Nu gällde det att skydda hemmamarknaden och året efter, 1925, slöts en kartellöverenskommelse med Luth & Rosén, Elektromekano, Siemens och AEG. Efter ett misslyckat försök från amerikanska General Electric att få kontroll över ASEA kom istället företaget 1929-30 inlemmas i Wallenberggruppen.

ASEA 1930-1950

I slutet av 1920-talet började en motsättning mellan ASEA och Telefon AB L M Ericsson (LME) bli tydlig. 1928 hade nämligen Ericsson, eller LME som det då i kortform kallades, köpt Sieverts Kabelverk i Sundbyberg. Sieverts Kabelverk var landets ledande tillverkare av elkablar, och hade en hel del starkströmsprodukter i sortimentet; kondensatorer, installationsmateriel m.m. Dessutom var man ensamma i Sverige att tillverka jordkablar. ASEA-ledningen blev djupt missnöjda att inte de blivit tillfrågade, då de flera år riktat in sig på att köpa Sieverts. Som ett direkt resultat lät ASEA 1929 uppföra ett nytt kabelverk i Västberga åt den sedan tidigare ASEA-ägda Liljeholmens Kabelfabrik. 1931 gick så också Liljeholmen in den internationella kabelkartellen ICDC. Hösten 1930 köptes slutligen konkurrenten Luth & Rosén upp av ASEA efter åratal av förhandlingar. Luth & Rosén hade emellertid varit Sieverts återförsäljare på starkströmssidan, sålunda stod istället LME nu inför problem på tillverkningssidan. 1933 lyckades de båda elektroföretagen få till stånd en fredlig lösning på problemet, där ASEA tilldelades starkströmsområdet och LME svagströmsområdet. Kabeltillverkningen reglerades genom ett kartellavtal. Svenska Fläktfabriken och Elektromekano köptes samma år av ASEA mot bakgrund av kreugerkraschen. Elektromekano och Svenska Fläktfabriken, eller FLÄKT, hade ingått i Kregerkoncernen. 1933 var också det år då ASEA:s logotype ändrades. Den gamla, som införts någon gång under slutet av 1800-talet, bestod av ett hakkors, kompletterat med bokstäverna A, S, E, och A. nazismen, som också använde hakkorset som sin symbol, hade växt sig stark och tagit makten i Tyskland. Detta resulterade i att ASEA:s VD Sigfrid Edström beordrade att hakkorset skulle tas bort ur firmamärket. Nazisterna hade gjort logotypen obrukbar. Tyskland 1936 kom nästa stora företagsförvärv då Elektriska AB Helios (Elektro-Helios eller HELIOS) och hisstillverkaren Graham Brothers köptes upp, båda två privatägda företag. Graham Brothers kom att inordnas i Elektromekano. 1938 gav sig ASEA in i ett nytt verksamhetsområde då AB Asea Svetsmaskiner bildades. Det var den omställning inom verkstadsindustrin från nitade och gjutna konstruktioner till svetsning som var anledningen till detta. Det andra världskriget (1939-45) kom för ASEA:s del, liksom för många andra svenska företag, att innebära en systematisk inriktning på hemmamarknaden. Av stor betydelse för den elektriska industrin var att det nu fanns en inhemsk tillverkare av koppar genom Bolidenföretagets tillkomst. 1942 levererade ASEA världens dittills största transformator till Stockholms Elverk; en anläggning på 120 MVA 220 kV. De närmaste åren efter kriget kom ASEA att drabbas av en akut kapacitetskris. Orderstocken var i slutet av 1946 tre gånger större än årets utfakturering. Bl.a. ställdes man inför jättelika leveranser till Sovjetunionen under en femårsperiod. Efter påtryckningar från svenska regeringen började ASEA göra stora nyinvesteringar i fråga om tillverkningskapaciteten för att klara både ryska och svenska leveranser. Fabriker etablerades på en rad nya orter, ex. Robertsfors 1948 (isolationsmaterial), Bollnäs 1950 (relätillverkning) och Gamleby 1954 (apparatdetaljer). Samma tendens till nya utlokaliseringar fanns också hos dotterbolagen; HELIOS - (Alingsås, Mariestad och Borås), Asea Svetsmaskiner (Sävsjö och Hovdala), STAL – (Norrköping). En liknande utveckling kan också tydas hos dotterbolag i utlandet. Vid det här laget var ASEA-koncernen en mycket helt heltäckande företag inom starkströmsområdet med tillverkning av bl.a. generatorer, turbiner, kablar, hiss- och transportanordningar, svetsutrustning, fläktar, ellok, elöverföringsanläggningar (listan kan göras lång).

ASEA 1950-1970

Åren efter andra världskriget var mycket expansiva för ASEA i flera avseenden. 1953 kom att bli ett stort år i företagets historia. Man hade nu lyckats framställa världens första syntetiska diamanter i s.k. Quintuspress, efter ritningar av Baltzar von Platen. Det kom emellertid att dröja in på 1960-talet innan denna teknik gick att använda i industriellt syfte. Baltzar von Platen fortsättning följer Kategori:Ej längre existerande svenska företag

Hofors

Hofors är centralort i Hofors kommun. Hofors har 17 438 invånare (2005) och är uppbyggd där ett gammalt bruk med anor från 1600-talet låg. Bruket utvecklades till en modern industriort med ett av landets främsta stålverk (inom Ovako Steel-koncernen, dotterbolag till SKF), men har på sistone förlorat i betydelse. Kända artisten Martin Persson kommer i från Hofors. Kategori:Hofors kommun Kategori:Orter i Sverige

Bofors

Bofors var en svensk vapentillverkare med huvudkontor i Karlskoga. Sedan år 2000 är företaget delat i två delar, dels Saab Bofors Dynamics som ägs av Saab och dels Bofors Defence som ingår i den amerikanska koncernen United Defense Industries.

Historia

Vapensmedjan i Bofors, Bofors—Gullspång AB, köptes 1894 för 1,3 Mkr av Alfred Nobel som moderniserade och expanderade. Tillverkningen var kanoner och svartkrut. 1991 Slogs Bofors samman med FFV, Förenade Fabriksverken från Eskilstuna och hette efter detta först Swedish Ordnance, Celsius. 1999 köpte försvarskoncernen SAAB upp Celsius varefter den del av företaget som ägnade sig åt kanoner såldes till det amerikanska företaget United Defence. Av Saabs gamla bolag Saab Dynamics, Bofors Missiles och Bofors Carl Gustaf bildades Saab Bofors Dynamics. 2005 köpte Brittiska försvarskoncernen BAE SYSTEMS upp United Defence och därmed även Bofors Defence, som nu bytt namn till BAE Systems Bofors. Detta är det enda bolag i BAE-sfären som fortfarande har en anknytning till sina rötter genom sitt namn. BAE systems äger även genom företaget Alvis även Hägglunds.

Se även

- Boforsaffären Kategori:Vapentillverkare

Örebromissionen

Örebromissionen (ÖM), är ett svenskt kristet samfund grundat av John Ongman. Samfundet ingår sedan 1997 i Evangeliska Frikyrkan EFK, tillsammans med forna Helgelseförbundet och Fribaptistsamfundet.

Externa länkar

- [http://www.evangeliskafrikyrkan.se/ Evangeliska Frikyrkan]